Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Husdjurens acklimatisering - Resultat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det stora värdet af kreatursutställningar torde vi
här ej behöfva särskildt framhålla. Det är påtagligt,
att den kännedom om djurslagen, som det omedelbara
beskådandet samt jemförelsen emellan de olika
exemplaren medföra, skall gifva en kraftig uppmuntran
till afsättning af utmärktare djur och sålunda äfven
till deras frambringande och spridning, äfvensom till
att söka åstadkomma allt bättre och fullkomligare
dylika, hvartill begäret efter utmärkelse i ej
ringa mån lockar djurförädlaren. Dessutom afses
med de höga premier, som utdelas, att ytterligare
sporra till verksamhet inom djurförädlingen så väl
genom den omedelbara belöning, de innebära, som ej
mindre derigenom, att de prisbelönta djurens, ja,
samtliga djurens värde i de prisbelönta hjordarna
stiger rätt betydligt. Det bästa resultat inom
gödboskapen har den så kallade durhamsoxen gifvit,
hvilken vid 10 års ålder vägde 4089 skålpund och
betalades med 37 800 rdr rmt samt förevisades för
penningar. Efter en svårare sjukdom återfick han ej
mera sin forna vigt. Slagtad, vägde han dock 3 080
skålpund, hvaraf 2 730 skålpund kött, 183 skålpund
hud och 167 skålpund talg. Slagtvigten motsvarar 86,c
procent af den lefvande vigten, då vanliga gödoxar
sällan uppnå mer än 75 procent och de af största slag
vanligen ej väga utöfver 3 000 skålpund lefvande vigt.
Resultat. Beträffande nötboskapen antager man,
att kalfvarna vid födelsen i medeltal väga 1/10
till 1/12 af moderns vigt, och i vigttillökning
af gödboskap äro redan 2 skålpund om dagen ganska
vackert, ehuru till och med 5 skålpund uppnåtts. Det
har lyckats några få djuruppfödare att kunna uppdraga
ungkreatur sålunda, att de vid ett års ålder uppnått,
ja, till och med öfverträffat moderns lefvande vigt,
medan man vanligen antager, att nötboskapen först
vid 4 till 5 års ålder är fullt utbildad. Tidig
utveckling är målet, som man söker uppnå inom alla
de hjordar, hvilkas hufvudändamål är köttproduktion,
ty ju hastigare de gjorda utgifterna åter inflyta,
desto mera lönande är uppfödandet.
Mjölkboskap måste på helt annat sätt uppfödas,
och här hjelper ej ensamt den tidiga utbildningen,
ty den högre uppfödningskostnaden betalar sig först
sent genom årsafkastningen och vid det slutliga
realiserandet. Goda mjölkkor söker man behålla så
länge som möjligt och så väl som möjligt bevara. Den
högsta kända afkastning gaf Svarta Jetta, en af
grefve Pinto i Schlesien uppfödd och vid den stora
utställningen i Hamburg förevisad ko, som lemnat
öfver 3 000 kannor mjölk om året. Våra bästa kor af
holländsk, engelsk, schweizisk och algauras gifva i
medeltal ej mycket öfver 1300 kannor. I Sachsen har
man lyckats stegra afkastningen af holländska och
algaukor till öfver 1900 kannor. Vanliga landtkor
gifva 500 till 800 kannor.
Inom fårafveln är uppgiften att på samma gång
kunna frambringa utmärkt ull och hög köttvigt af
god beskaffenhet ännu ej löst. I England uppfödas
de största köttfåren, med en slagtvigt af 300 till
350 skålpund. Den finaste ullen lemna merinofåren,
små djur med knappast 50 till 60 skålpunds slagtvigt,
men med en ull så fin, att derför fordom betalats
ända till 500
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
