Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogsodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och till och med längre, ehuru godheten minskas vid
en flerårig förvaring. Många frön ligga en längre
tid i jorden, innan de gro, såsom ask, afvenbok och
cembratall. För att upplifva groningsförmågan hos
dylika frön, brukar man någon tid före utsåningen
uppblanda dem med fuktig jord; äfven öfriga frösorter
läggas ofta i vatten dagen före sådden.
Derefter besöka vi plantskolan, en vacker plats,
omgifven af en hög och tät inhägnad, för att fredas
för kreatur och andra djur, samt gerna belägen i
närheten af en skogskant till skydd mot stark torka
och frost. Raka vägar genomkorsa henne på samma
sätt som i en vanlig trädgård, och på flera ställen
äro komposthögar upplagda. På sidorna om vägarna
utbreda sig väl tillredda plantsängar, af hvilka en
del bär helt små, nyss uppkomna plantor, som stå helt
tätt intill hvarandra i rader; på andra sängar stå
mera försigkomna plantor, som blifvit omskolade, på
ungefär 1/2 fots afstånd, och på en del växa större
löfträdstelningar på 1 till 2 fots afstånd. Hvarje
qvarter af plantskolan är vanligen bestämdt för
ett visst trädslag; jorden är rensad från stenar,
genomgräfd och uppluckrad samt vid behof gödslad
med förmultnadt löf och gräs eller grästorfaska
(kompostjord). De flesta fröslag uppkomma fyra
till sex veckor efter sådd om våren, åtskilliga,
såsom afvenbok och ask, ligga likväl ett helt år i
jorden, innan plantorna visa sig. Nästan, alla våra
skogsträdslag växa jemförelsevis långsamt under de
första åren; först senare börja de skjuta kraftigt i
höjden och växa då på en enda sommar ofta mer än en
fot på längden. De srnå plantorna skyddas mot sol och
frost genom pålagdt ris eller mossa, i synnerhet
de mera ömtåliga slagen, såsom bok och silfvergran;
der så behöfves måste äfven vattning verkställas.
I allmänhet föredraga skogsmännen planteringen framför
sådden, emedan den senare är utsatt för flera faror
och således osäkrare. Af barrträden utsättas helt
unga plantor från ett- till femåriga, vanligen två-
till treåriga tallplantor och tre- till fyraåriga
granplantor. Vid omplanteringen måste stor omsorg
egnas deråt, att rötterna ej uttorka och skadas
så litet som möjligt. Ju äldre telningar skola
omflyttas, desto försigtigare måste man dervid gå
till väga och ofta låta en jordklimp omkring rötterna
medfölja. Vid plantering på särdeles mager jordmån
ifylles äfven något bättre jord i hvarje plantgrop,
s. k. fyllningsjord. En del skogsmän utsätta plantorna
i knippen af flera stycken: andra tadla, ofta, men
ej alltid, med skäl, detta förfarande och begagna
endast så kallad enkelplantering, men iakttaga då
omsorgsfullt, att alla sjukliga och klena plantor
slopas.
Plantgroparnas afstånd sinsemellan, äfvensom
den ordning hvaruti de anläggas, är högst
olika. Vanligen utsättas de två- till fyraåriga
plantorna i rader på 6 till 8 fots afstånd, då
afståndet mellan hvarje planta i raden tages något
mindre, oftast 4 till 3 fot. Härigenom erhåller
hvarje planta ungefär sarnrna växtutrymme som då
planteringen sker i qvadratform med 5 fots afstånd,
eller 24 till 25 qvadratfot. Radplantering på 6x4
eller 8x3 fots afstånd och qvadratplantering på 5
fot äro således de vanligaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
