Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olika former för skogens behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krymplig och dålig växt; ty om han här gjorde någon
starkare uthuggning, skulle det ringa matjordlagret
snart bortsköljas af regnet och försvinna.
På ett annat ställe påträffa vi en mark, som
visserligen är något bättre än den förra, men
likväl tillräckligt oländig för att ej tåla vid
att i någon större grad utsättas för sol och blåst,
t. ex. en skarp grusås eller en backe, till största
delen uppfyld af stenkummel. Här är skogsmannen
redan något friare i sin verksamhet, men måste dock
äfven här umgås varligt med skogen. Han verkställer
visserligen uthuggningar i den äldre skogen, men
dessa äro helt små, för att ej jorden må sakna
all beskuggning och derigenom blifva uttorkad till
den grad, att återväxt ej eller endast med största
svårighet kan åstadkommas.
En dylik behandling af skogen kallas blädning och var
den ursprungliga formen för all skogsafverkning,
då man tog sitt virke ur skogen hvar det bäst föll sig
utan afseende på den qvarstående skogens beskaffenhet
och fordringar. Genom de skadliga inflytanden på
skogarnas bestånd, som voro en följd af den utan
allt slags beräkning och plan godtyckligt utöfvade
blädningen,, öfvergaf man henne temligen allmänt
och öfvergick till trakthuggningen, vid hvilken
skogsmannen med ganska tillförlitlig noggranhet kan
beräkna skogens framtida afkastning, lätt sörja för
skogåterväxten och utan svårighet öfverse resultaten
af sin verksamhet. Emellertid kunna åtskilliga
omständigheter göra trakthuggningens tillämpning
menlig för skogens bestånd, hvarför man i vissa
fall sett sig nödsakad att åter upptaga den forna
blädningen, likväl nu mera utförd efter en viss
ordning och plan, den s. k. ordnade blädningen. Vi
sågo nyss två fall, då blädningen föranleddes
af markens sterila beskaffenhet. På samma sätt
förhåller det sig med skogar på flygsand; der måste
äfven en art blädning ega rum, för att den öfver
allt växande skogen må förekomma sandens upprifning
och kringspridande. Följa vi en skogstjensteman
i Norrland på hans skogsutsyningar i de aflägsna
ödsliga skogarna, se vi, huru han utstämplar
endast de träd, som hafva en viss groflek och höjd,
men låter allt annat qvarstå. Han förfar så helt
enkelt derför, att inga andra sortiment än bjelkar
och sågstockar kunna bära den långa transporten
och vinna afsättning; blädningen blir der alltså
nödvändig af rent ekonomisk orsak, och dylika skogar
benämnas timmerblädningsskogar. Liksom skogen
på eller invid ett flygsandsfält utgör en skyddskog
för närliggande trakter, finnas på Alperna särskilda,
af staten fridlysta skyddskogar (bannwälder), afsedda
att hindra uppkomsten och fortskridandet af laviner
och jordras, och äfven i dem får endast en lindrig
blädning företagas.
Låtom oss nu följa skogsmannen till det förnämsta
området för hans verksamhet, föremålet för hans
stolthet och der han uttager den största afkastningen,
nämligen trakt huggningsskogen. Denna är indelad
i vissa skiften och mindre afdelningar allt efter
skogens och markens beskaffenhet samt ett bestämdt
antal hyggen, af hvilka hvart och ett afverkas och
återodlas på en gång, så att det framdeles kommer
att bära skog af samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
