Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogens fiender - Skogsafverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är dock att lägga en tjock grästorfva med jordsidan
på barken, hvarigenom denna längre håller sig
frisk. Förmodligen lockade af terpentinlukten,
samla sig snytbaggarna under dessa barkar på
tallqvistarna och kunna då lätt insamlas. När barkarna
blifvit alldeles torra, utbytas de mot nya. Om detta
fångningssätt skötes med omsorg, kan man inom några
år nästan fullkomligt utrota snytbaggarna på en skog,
något som äfven i senare tider skett på åtskilliga
af våra allmänna skogar.
Fjärillarverna äro vida svårare att utrota, och
de åtgärder man mot dem använder blifva ofta
endast svaga palliativ. När de förökat sig till
den otroliga mängd, som någon gång inträffar,
står menniskan maktlös emot dem; hon har då endast
sina bundsförvandter att lita på, men dessa arbeta
så mycket verksammare. De äro de insektätande
småfåglarna och parasitsteklarna (i synnerhet
ikneumoniderna), hvilka senare lägga sina ägg
i fjärillarvernas kroppar, som sålunda blifva
förtärda af parasitlarverna. Detta är en underbar
företeelse i naturens hushållning, hvilken inträffar
med sådan noggranhet, att man kan nästan med visshet
angifva året, då fjärillarverna skola förintas. Men
dessförinnan hinna de dock anställa tillräckligt svåra
förödelser, hvarför äfven skogsmannen söker i sin mån
bidraga till deras utrotning, så snart de visa sig
i större mängd. Bland de verksammaste medlen dertill
är att om vintern uppsöka pupporna under mossan vid
trädets fot.
Bland fåglarna blifva dufvor och finkar stundom
besvärliga derigenom, att de bortplocka utsådt
skogsfrö. Men detta oaktadt äro småfåglarna i
högsta grad nyttiga såsom flitiga fångare af en
rnängd skadliga larver, skalbaggar och fjärilar,
hackspettarna genom sina angrepp på de vedätande
larverna samt ugglor, vråkar, korpar och med dem
närbeslägtade fåglar genom jagt på råttor, hvaruti
äfven räfven på sina ställen ifrigt deltager. Råttor
och sorkar uppträda som skadedjur i skogen derigenom,
att de uppäta ek- och bokållon samt mindre frön,
hvarjemte de afgnaga mindre telningar och plantrötter.
Ett för talrikt vildstånd kan äfven bli skadligt för
skogshushållningen, liksom mulbetet, då det sker utan
lämpliga inskränkningar.
Skogsafverkning. I den rationela skogshushållningen
beräknar man vanligen på förhand de arbeten, som
skola utföras under en tidrymd af 10 till 20 år, och
bestämmer de särskilda förrättningarna för hvart och
ett af dessa år. Denna beräkning tillhör en egen del
af skogshushållningen, som kallas skogsindelning eller
skogstaxation, hvarvid en noggrann s. k.
hushållningsplan för skogens behandling på grund af
föregående uppmätning, beskrifning och värdering
upprättas. Men ofta nog måste hushållningsplanen
undergå större eller mindre förändringar i följd
af oförutsedda omständigheter, såsom stormskador,
insekthärjningar och skogseldar, eller då man
vill tillgodogöra de gynsamma konjunkturer, som
tillfälligtvis kunna inträffa vid en lifligare
efterfrågan af vissa virkessortiment, t. ex. bansyllar
till en i trakten pågående jernvägsbygnad o. s. v. De
rubbningar i hushållningsplanen, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
