- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Tredje bandet. Tillgodogörandet af råämnena från jordens inre, från jordens yta och från vattnet /
426

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Virkets forslande - Flottningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

efter hvarandra. En häst spännes för ramen, och
tunnorna rulla vid körningen omkring tapparna, så att
de på samma gång göra tjenst som hjul och härigenom
lättare kunna uthärda markens ojemnheter, än om de
vore lastade på ett åkdon.

Flottningen utgör dock det vigtigaste medlet för
virkestransporten: utan flottningsleder skulle
ej de ofantliga skogarna i norra Sverige kunna
tillgodogöras. Sedan virket om vintern blifvit fram
körd t till närmaste vattendrag, hvarifrån flottning
kan ske, intummas det, d. v. s. uppmätes
till tjocklek och längd, hvilka mått införas i
tumningslistan, samt förses med egarens märke,
hvarefter flottningen börjar med vårfloden. Virket
föres då genom dammar, vattenrännor, upprensade
mindre vattendrag, småsjöar o. s. v. ned till
elfven eller ett större vattendrag, till hvilket
sålunda många olika virkespartier samlas från flera
mindre flottleder, som utmynna deri. Tusentals
timmer framflyta vidare på elfven, tills de stanna i
timmerlänsorna, om hvilka vi förut talat, för att der
åtskiljas efter sina särskilda märken och införas i
något närbeläget sågverk, eller hopläggas i särskilda
flottar, för att vidare transporteras öfver större
vatten. Uti elfvarna få stockarna vanligen flyta hvar
för sig, men mycket arbete kräfves, innan de alla
framkomma. Utefter stränderna måste flottningsmanskap
vara utposteradt, för att åter utstöta de stockar,
som flyta i land, och när stockarna fastna i en fors
och stapla upp sig i högar, stora som flera våningars
hus, måste manskapet med verklig lifsfara ut för att
lösgöra stockhögarna. Manskapet står under befäl af
en flottningschef. Genom stötning och skafning skadas
stockarna i ändarna, hvarför timmer som skall flottas
genom forsar och dylikt vanligen tillhugges en eller
ett par fot längre, än det egentligen behöfver vara.

Virke, som skall passera större invatten eller
elfvar med mindre forsar, hoplägges i flottar,
hvilka kunna vara på många sätt hopfogade. Ofta
läggas stockarna endast löst invid hvarandra, då det
yttersta stockhvarfvet sammanhålles genom påslagna
tvärstänger eller vanligare genom vidjor, som äro
dragna genom i stockändarna inhuggna hål. Genom
att lägga först ett hvarf stockar på tvären bredvid
hvarandra och derofvanpå ett på längden, men på det
sätt, att de särskilda stockarnas ändar ej komma i
en linie, utan skjuta in vexelvis emellan hvarandra,
sammanhålles flotten tillräckligt för att kunna
föras öfver lugnvatten. Äfven flottas timmer löst
hoplagda till stor mängd inom rörliga länsor, som
bildas af stockar fästa vid hvarandra genom i ändarna
inslagna jerndubbar, hvilka äro förenade medelst
en jernring, så att stockarna i länsan hafva fritt
spelrum sinsemellan. Dylika flottar skingras dock lätt
på större vatten, när blåst uppstår. I timmer- och
brädflottar, som skola passera mindre forsar, infogas
stock- och brädlängderna på det sätt i hvarandra,
att flotten erhåller en viss böjlighet och ej går i
sär vid första mötande fors. Flottarna framforslas
på flerahanda sätt, dels genom rodd eller stakning i
grundt vatten, dels halas de fram genom långs stranden
utsatta pållare, dels framvarpas de med hjelp af ett
utkastadt ankare, eller bogseras af små ångbåtar eller
roddbåtar. Varpningsflotten, som drager den stora

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:07:21 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/3/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free