Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utländskt handelsvirke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
riksdaler, mest till England. Virket af hemlocksgranen
(pinus canadensis), hvita och gula granen
(pinus alba och mitis), röda lärkträdet (larix
americana) och flera slags ekar tillgodogöres
och flottas der på samma sätt som i Europa. Der
finnas sågverk (t. ex. vid Peterborough), som hafva
136 sågblad i gång och under 9 månader såga 70 000
stockar. Firman Egen & Comp. syselsatte ensam under
vintern 1856 2800 man med timmerhuggning, 1 700 hästar
och 200 dragoxar för virkets framskaffande samt 400
parlass för forslin g af födoämnen för menniskor och
kreatur. Ensamt från Quebec utfördes under ett års
tid 16 millioner kubikfot barrträdsvirke.
I Förenta staterna ger sockerlönnen ett vackert
masurvirke, hvilket förekommer i handeln under
namn af fågelögon trä, lika så äfven valnötsträden
(juglans cinerea). Bland de 120 olika ekarterna
i Amerika åtnjuter lifseken (quercus virens) det
största anseendet för sitt virke; likväl utföras
äfven mindre qvantiteter af skarlakansek m. fl. Af
de talrika barrträdslagen omnämna vi endast
weymouthstallen och de s. k. lifsträden (thuja
occidentalis). Idegranscypresserna (taxodium)
bilda vidsträckta träskskogar ifrån Virginia till
Carolina, och i California förekomma mammutträden
(wellingtonia eller sequoia gigantea), bekanta som
de största af alla kända träd, ehuru i tekniskt
afseende och för handeln af mindre betydelse. En
lista på alla trädslag i Nordamerika, som duga till
gagnvirke, skulle blifva mycket lång. Mest kända
hos oss äro de träslag ifrån södra staterna och
Vestindiska öarna, som under benämningen ceder- och
sockerkistträ användas till cigarrlådor, sockerkistor
och infattning af blyertspennor m. m. samt för
sådant ändamål utföras till Europa. De erhållas
hufvudsakligen af träd, tillhörande två skilda
växtfamiljer. Vanligt cederträ till blyertspennor
fås utaf två slags enbuskar (juniperus virginiana
och jun. bermudiana), hvilka ha hvit splint och en
rödaktig, välluktande kärnved. Så kalladt vest-indiskt
eller cubacederträ (sockerkistträ) erhålles deremot
af cedrelaarter (cedrela odorata) och begagnas till
cigarrlådor, för hvilket ändamål det sändes till
Europa i grofva block. Från norra staterna utföres
hvitt cederträ utaf thuja spheeroidea. De nu nämda
cedrelaarterna äro närbeslägtade med mahogny trädet
(swietenia mahagoni), som spelar en hufvudrol
i virkeshandeln. Detta för möbeltillverkningen så
högt värderade virke kommer mest ifrån Cuba, Haiti,
Yucatan och Honduras. Vestindien har äfven en sämre
sort hvitt mahogny utaf elefantlusträdet (anacardium
occidentale).
Centralamerika eger en hel mängd arter af
jernved. Träskskogarna vid hafskusten, bestående
af mangroveträdet (rhizophora mangle), lemna
det virke, som för sin färg kallas hästkötträ
(horseflesh-wood), och af brya ebenus erhålles svart
grenadillträ eller amerikansk ebenholts. Utaf öfriga
vestindiska virkessorter, som förekomma i handeln,
anföra vi vidare blått sandelträ (utaf guilandina
moringa), vestindiskt citronträ (hisparilla, utaf
amyris balsamifera), rosenträ från Martinique
(af cordia scabra), brasiletträ (af csesalpinia
vesicaria), kokosträ samt det för sin tyngd och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
