Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Perlmuslan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
djuren, så att skalen gapa, utan äfven inom
kort åstadkommer en stark förruttnelse. Denna
vedervärdigt stinkande, grötlika massa genomsökes
nu på det sorgfälligaste af perlfiskare, ofta utan
framgång. Finna de perlor, beror det på dessas form
och storlek, huru mycket fyndet är värdt. Storleken
skiftar betydligt: det fins perlor, som äro stora
som körsbär, medan andra deremot knapt uppnå ett
vallmofrös storlek. De smärre vägas och kallas
lodperlor. De minsta, obrukbara perlorna brännas
till perlkalk, hvilken tillsammans med betel
och arekanötter af de rika malajerna användes på
samma sätt som tuggtobaken hos oss. Hvad formen
beträffar, äro de alldeles runda perlorna de mest
eftersökta; näst dem äro de regelbundet päron-, ägg-
eller halfklotformiga de mest värderade. Sneda,
knöliga eller på annat sätt oformliga exemplar
kallas barockperlor. Äfven färgen är ej alltid den
samma. Den egendomliga, matta, hvita färgen med en
silfveraktig glans är den af kännare mest värderade
och eftersökta; dock förekommer äfven en del andra
skiftningar, som likaledes stå högt i värde.
När man hör uppgifvas, att vid Ceylons kust under
loppet af 20 dagar minst 400 000 muslor uppfiskas af
hvarje båt, finner man det ej underligt, att till
och med oceanens rikedomar på sina ställen blifva
så uttömda, som åtminstone Ceylons perlbankar under
en längre tid verkligen varit. För närvarande ha
de, enligt nyare resandes berättelser, genom en
förståndigare behandling betydligt repat sig. På
senaste tiden har man, hufvudsakligen på grund af dr
Delaorts undersökningar, försökt gifva perlmuslan,
liksom man gjort med ostronen i södra Frankrike,
en större och allmännare utbredning. Man har, så
att säga, besått Ceylons kuster med perlor. Hvilken
källa för den djerfvaste spekulation, i synnerhet då
de rika skatterna vid Margarita och Cubagua äfvensom
i Panamaviken genom spaniorernas dåliga hushållning
länge sedan äro förstörda!
Förr utförde Spanien årligen från Amerikas östkust
till Gamla verlden perlor till ett värde af 2 1/2
millioner rdr, och i Cartagena upptogo för omkring
300 år tillbaka perlbutikerna flera gator.
I Persiska viken och Röda hafvet bibehålla
perlfiskerierna ännu i dag sitt gamla anseende,
oaktadt hvem som helst mot en obetydlig afgift
kan fiska perlmuslor i det förstnämda hafvet och
detta fiske under den dertill lämpliga årstiden
der bedrifves af omkring 30 000 menniskor. Dessa
perlbankar fortlöpa från Sharja till Biddulföarna,
en sträcka af nära 50 mil. Bahrein-bankarna ligga
längre i nordvest och äro af mindre omfång.
Äfven skörden i Stilla oceanen har sedan gammalt varit
mycket ymnig, hufvudsakligen i det s. k. Purpurhafvet
vid Mejicos vestkust. Hafsbottnen är der mellan Kap
Pichilingue och ön Cerralbo bokstafligen betäckt med
perlmuslor. Dessutom beklädes han på en yta af flera
mil af en korallskog, och i närheten finnas otroliga
massor af badsvampar.
I följd af denna hafvets rikedom infinner sig härstädes
årligen en mängd fartyg, stundom mer än 200, af hvilka
månget lyckats erhålla perlor till ett värde af 800 000
rdr. Äfven här drifves perlfisket endast genom dykare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
