Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
[INLEDNING]
Finnes någon färg, som är absolut ful? Nej! I och för
sig är hvarje färg skön. Det är endast det smaklösa
sätt, hvarpå menniskan använder honom, som åstadkommer
det osköna intrycket. Samma grå eller röda färg, som
nu stöter vårt öga, skulle vi finna utmärkt vacker,
om han stäldes i sammanhang med en annan färg, till
hvilken han passar. Och så förhåller det sig ej blott
med färger och toner; allt i naturen är i och för
sig godt och kan tjena till ett förnuftigt ändamål.
»Det finnes ingen smuts. Smuts är endast en sak på
orätt plats», sade Palmerston, och han hade rätt. För
att erhålla fullgiltiga skäl att utdöma guanon ur de
fina kretsarna behöfva vi visserligen ej gå tillbaka
till hans bildningssätt, men det oaktadt låta vi oss
tjusas af den underbart sköna färgskala, från mildaste
persikerödt ända till aftonrodnadens glödvarma purpur,
som kemisten framtrollar ur hafsfågelsexkrementen. Vid
damtoaletten spelar den fräna stenkolstjäran en vigtig
rol. En stygg tjärfläck, som nedsmutsat det ljusa
klädningstyget, försvinner spårlöst genom benzin,
men benzin är sjelft ingenting annat än en afkomling
af tjäran, erhållen genom hennes distillering. Men
ej nog härmed; genom upphettning samt behandling
med syror och andra reagentier förbyter detta svarta
obehagliga ämne till den grad sin natur, att det ej
blott antar bittermandeloljans finaste doft och ganska
ofta verkligen ersätter denna parfym, utan derjemte
som en brokigt skimrande kameleont uppträder i de
praktfullaste, mest olika färger. De sköna, i rödt,
blått och violett skiftande färger, kallade anilin,
magenta, solferino, azurin, cerulein, safirin,
rosein, fuchsein m. m., hvarmed vi under de senaste
åren blifvit rikligen försedda, liksom åtskilliga
praktfulla gröna, bruna och gula färgstofter,
härstamma alla från stenkolstjäran, ty man bereder
dem allesammans genom kemisk behandling af några
få, ur tjäran erhållna ämnen. Och här inträffar det
märkliga, att bland dessa färgämnen äfven befinner
sig den gula, i synnerhet för färgning af silke
högt värderade pikrinsyran, som förut endast kunnat
beredas af den dyra indigon. Detta förhållande ger
oss en öfverraskande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
