Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den flogistiska teorin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vetenskapligt förvärf. Hon beredde nämligen ökadt insteg
åt den öfvertygelsen, att ej, såsom flogistons
anhängare fortfarande läto passera, en tyngre kropp
kunde utgöra beståndsdel af en lättare, men derjemte
riktade hon äfven forskarens uppmärksamhet på ett
dittills alldeles åsidosatt eller åtminstone föga
beaktadt område, nämligen gasernas.
Genom deras undersökning utmärkte sig Cavendish,
som under åren 1766-85 framlade en hel serie af
beundransvärda forskningsresultat. Så t. ex. upptäckte
han vätgasen, som, emedan han bortgår vid vissa
metallers oxidering i utspädda syror, af honom antogs
vara just flogiston. Han undersökte de kolsyrade
salterna och fann vidare, att luften innehåller
en alltid lika stor qvantitet syre, ett ämne, som
Priestley kort förut lyckats framställa. Men hans
vigtigaste upptäckter voro, dels att vattnet består af
väte och syre samt att vid vätgasens förbränning
i syrgas förbränningsalstret, vattnet, väger
alldeles lika mycket som de båda gaserna förut vägde
tillsammans, dels att kolsyra endast bildas genom
förbränning af organiska ämnen. Till dessa upptäckter
ansluter sig en mängd andra, ej mindre väsentliga;
men huru afgjordt de än talade för en omgestaltning
af den kemiska teorin, kunde dock Cavendish ej af dem
förmås till affall från Stahls lära, derigenom sjelf
förringande det stora värdet af sina forskningar.
Undersökningen af gasarterna blef efter Cavendish,
som dock sjelf medhunnit endast ett färre antal,
utgångspunkten för den nya epok, hvartill Priestley
genom en stor mängd nya iakttagelser på det ännu
temligen ouppodlade fältet lade en djup och säker
grund. Joseph Priestley var född 1733 i Fieldhead,
en by nära Leeds i Yorkshire. Af fadern bestämd för
handelsyrket, började han först i sitt nittonde år
studera teologi och de gamla språken, och under en
stor del af sitt oroliga, omskiftande lif fortfor han
sedan att verka som dissenterprest och lärare. Först
vid 25 års ålder ser man honom vända sin håg till
naturvetenskaperna, och endast den omständigheten,
att han sedan ej fick uteslutande egna sin tid
åt naturforskning, torde man få tillskrifva, att
han ofta sjelf ej insåg, hvarthän hans upptäckter
verkligen ledde, och derför ej sällan måste med
andra dela den vetenskapliga ära, som genom några
af hans upptäckter lätt dragna slutföljder skulle
ha blifvit uteslutande hans. Han var den förste,
som i isolerad form framstälde de flesta, vigtigare
gasarterna eller åtminstone utfann förbättrade
metoder för deras erhållande och undersökning. Utom
syret upptäckte han qväfoxidul- och koloxidgaserna,
vidare framstälde han svafvelsyrlighetsgas, klorväte-,
ammoniak- och fluorkiselgas, hvartill ännu skulle
kunna läggas en hel mängd andra nya rön samt många
ämnen, hvilkas kemiska beskaffenhet Priestley noga
undersökt. Men liksom Cavendish förblef han till
slutet af sin lefnad en anhängare af Stahl.
Samtidigt finna vi i Sverige ett af Linné väckt,
mycket lefvande nit för naturvetenskaperna. I Upsala
innehade Torbern Bergman, född den 20 mars 1735 på
Katrinebergs kungsgård i Vestergötland, den kemiska
lärostolen och förvärfvade sig genom sina utmärkta
forskningar, i synnerhet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
