Uppfinningarnas bok / Fjerde bandet. Råämnenas kemiska behandling / 29 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den nyare qvantitativa kemin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ihärdighet af Richter upprättade stökiometriska
tabellerna ledde, erhöllos vigtiga utgångspunkter
för bestämmandet af de kemiska elementen samt för
kännedomen om de sammansatta kropparnas kemiska
natur och deras systematiska uppställning, men i
synnerhet bidrogo de till utvecklingen af den nyare
eqvivalentteorin, om hvilken den engelske forskaren
Dalton gjort sig för all framtid förtjent.



Fig. 8. Louis Jacques Thénard.

Genom de här ofvan nämda hufvudriktningar, hvari den
nyare kemin började allt mera utbilda sig, voro för
den närmaste framtiden så stora arbetsfält öppnade,
att det ej bör förvåna, när vi se nya upptäckter tätt
efter hvarandra som de yppigaste växter och liksom
på en enda natt skjuta upp ur marken. Och mången
af dessa vetenskapens blommor är så praktfull och
lyser så vidt omkring, att, när man skådar tillbaka,
hon nästan kan tvinga blicken att uteslutande hvila
vid henne. Gay-Lussac och Humphry Davy
började sina forskningar under de sista åren af det flyende seklet,
den förre, lika utmärkt som fysiker och kemist,
undersökande gasernas egenskaper, medan den senare
med sin ej mindre storartade naturåskådning medelst
den galvaniska strömmen sönderdelade de kemiska
föreningarna. Den elektrokemiska frändskapsteorin,
ehuru redan förut anad, erhöll genom Davys arbeten
full bevisning, och hans sats, att kemisk frändskap
eller affinitet och elektriska fenomen bero på
samma grundorsak, blef en allmänt antagen lag. Med tillhjelp af den
galvaniska stapeln lyckades Davy 1807 ur potaska
framställa en metall, kalium, och ur soda en annan,
natrium, och dermed var alkaliernas oxidnatur
bevisad. Med samma kraftiga biträde lyckades han
äfven sönderdela kalk, baryt, strontian och talkjord
samt sålunda gifva läran om elementen en bestämd
omfattning. I högsta grad vigtiga för vetenskapen
voro äfven Davys undersökningar rörande klor och
den riktiga förklaring, han gaf angående saltsyran,
att hon nämligen är sammansatt af klor och väte. Huru
stridande mot de då gängse åsigterna detta påstående
än var, blef det af honom på ett så klart och
öfvertygande sätt bevisadt, att snart alla kemister,
med Gay-Lussac och Thénard (1812) i spetsen,
erkände dess sanning. På dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>