Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apparater och metoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppstoppade krokodiler, dessa tortyrmässigt vridna,
fantastiskt missbildade glasartiklar eller dessa
skelett och i sprit förvarade vidunderligheter, som
de forna adepterna älskade att se omkring sig och den
nederländska skolan återgifvit på duken. I stället får
man nu se de nättaste kärl. Man kommer nu mera ej in i
en håla, utan i ljusa, glada, luftiga rum, och mot oss
glänsa vackra, spegelblanka apparater, mycket liknande
dem, vi förut sett i något fysiskt kabinett. Noga
räknadt, gå kemins och fysikens forskningar i samma
hufvudriktning, och ofta behöfva derför dessa båda
grenar af naturvetenskapen enahanda hjelpmedel.
Lika mångfaldiga som apparaterna äro de metoder,
kemisten använder än för att framställa nya
föreningar, än för att sönderdela dem, som redan
finnas, och vid utarbetandet af dessa metoder,
nycklarna till de ännu fördolda skatterna, söker han
på bästa sätt draga nytta af alla förut förvärfvade
kemiska och fysiska erfarenheter. Emedan hvarje
kemisk process i grunden ingenting annat är än ett
tilläggande eller borttagande af en oändlig mängd
småpartiklar, molekyler, med de i dem inneboende
fysiska krafter, är det lätt förklarligt, att, såsom
redan förut dels i detta, dels i andra bandet blifvit
omnämdt, än dessa krafter vid de kemiska processerna
uppenbara sig i form af värme, ljus, elektricitet
o. s. v., än sådana krafter, om de utifrån tillföras,
tvärt om kunna framkalla kemiska förändringar i
den kropp, på hvilken de tvingas att verka. Så ha
vi redan sett, att den galvaniska strömmen förmår
sönderdela vattnet i syre och väte och reducera den
metalliska beståndsdelen i alkalier och jordarter, men
ej mindre betydande än elektricitetens äro de kemiska
verkningar, värmet åstadkommer. Redan derigenom, att
det kan förändra kropparnas aggregationstillstånd,
d. v. s. göra fasta kroppar flytande och flytande
kroppar gasformiga, är värmet ett af de verksammaste
medlen till deras kemiska sönderdelande. Med dess
tillhjelp kunna vi afskilja någorlunda lättsmälta
kroppar från dem, som äro trögsmälta eller osmältbara,
och lika så genom sublimering eller distillering
på ett enkelt sätt skilja sådana ämnen, som vid
upphettning antaga gasform, från dem, hvilka ej
låta förflygtiga sig. Derför äro ock sublimering
och distillering två vid kemisternas arbeten ofta
återkommande operationer.
Sublimering kallas den operation, hvarigenom vissa
fasta kroppar vid upphettning, utan att förut smälta,
förvandlas till gas eller ånga, som sedan genom
afkylning åter direkt antar fast form. Benzoeharts,
som långsamt upphettas i en porslinsskål, utvecklar
ångor, som i luften förtätas till hvita moln. Dessa
ångor äro benzoesyra, ett ämne, som finnes i
benzoehartset och, emedan det vid uppvärmning är
flygtigt, då afskiljer sig. Om man uppfångar dem,
t. ex. under en papperstratt (fig. 15), genom hvars
lägre temperatur de afkylas, afsätta de sig i trattens
inre i form af vackra kristaller. På liknande sätt
erhålles af jordkristaller, som upphettas i en retort,
en vacker violett gas, hvilken på insidan af retortens
kallare delar åter förtätas till glänsande kristaller.
Genom distillering kan man ej allenast afskilja
flygtiga vätskor från sådana ämnen, som vid
upphettning ej antaga gasform, utan äfven från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
