Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apparater och metoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afskiljande det äfven kan erhållas samladt och
rent utan mekanisk inblandning af andra ämnen, och
likaledes är det i allmänhet sällan fallet, att, såsom
då jern och svafvel bilda svafveljern, eller klor
och väte klorväte, en kemisk förening kan åstadkommas
genom att, möjligen med tillhjelp af värme och ljus,
helt enkelt sammanbringa de båda beståndsdelarna i den
blifvande föreningen, utan att åtminstone den ena,
då han tillsättes, är förenad med något annat ämne,
hvilket således sedan måste på ett eller annat sätt
afskiljas. Nästan alltid måste kemisten söka uppnå
sitt mål på omvägar.
Fig. 19. Veckadt filtrum under vikning.
Alla kemiska förändringar, som ämnet undergår,
hvarje kemisk förening eller sönderdelning, bero
ytterst af den förut omtalade naturkraft, som kallas
kemisk frändskap. När denna naturkraft verkat till
frambringande af en kemisk förening, har hon derför ej upphört att
verka på den sålunda erhållna sammansatta kroppen,
hvars beståndsdelar genom sin kemiska frändskap till
hvarandra endast äro skyddade mot all sådan utifrån
kommande inverkan, som är beroende af svagare
frändskapsförhållanden; men tillkommer deremot
ett ämne med starkare frändskap till någondera
beståndsdelen än den, som hittills hållit dem
förenade, blir det gamla förbundet upplöst, och
en ny förening, sammanhållen af starkare kemiska
frändskapsband, efterträder den förra. Soda är ett
salt, innehållande natron och kolsyra, men frändskapen
mellan de båda beståndsdelarna är ej synnerligt stor,
och den svaga syran afstår ögonblickligt sin plats
vid sidan af den starka basen, när någon annan mindre
svag syra kommer och gör intrång. Redan genom vanlig
ättika bringas en sodalösning i fräsning, kolsyran
bortgår i gasform, och i lösningen bildas ättiksyradt
natron. Men ättiksyran måste i sin ordning ge vika för
salpetersyra, och om salpetersyradt natron upphettas
med svafvelsyra, utjagas salpetersyran i gasform
af sin starkare medtäflarinna, som med samma bas,
hvilken först var förenad med kolsyra, nu bildar
svafvelsyradt natron. Liksom det finnes starkare
och svagare syror, äro ock baserna än mycket starka,
t. ex. alkalierna, än mer och mindre svaga. Svagast
äro de ädla metallernas oxider.
Fig. 20. Veckadt pappersfiltrum.
Ehuru det således gäller som allmän regel, att en
starkare bas eller syra ur dess föreningar uttränger
en svagare, har dock denna regel sina ganska vigtiga
undantag. En stark syra eller bas kan tvärt om blifva
undanträngd af en mycket svagare, om derigenom en
ny förening med större motståndsförmåga mot fysiska
påverkningar uppstår, och i synnerhet om den nya
föreningen bildar fällning, d. v. s. är olöslig i det
för tillfället använda lösningsmedlet, eller ock den
starkare basen eller syran kan förflygtigas.
Äfven mera sammansatta ämnen verka på hvarandra
efter samma lagar; i otaliga fall kan man således
på förhand beräkna resultatet af denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
