Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bränning och röstning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i synnerhet är det kemin, som undersöker och
bestämmer. Den kemiska sammansättningen af både
malmer och tillsatser måste vara noga känd och
således, der så erfordras, blifva genom analyser
utrönt, om man skall kunna gifva ett fullt passande
beskickningsrecept, hvarvid det ej allenast gäller
att kunna bestämma, hvilka beskickningsämnen skola
tagas, utan äfven, såsom varande fullt lika vigtigt,
huru mycket af hvarje. Den kemiska beräkningen bör,
såsom redan blifvit antydt, taga till utgångspunkt
den grundregel, att beskickningens alla fasta
beståndsdelar, med undantag af den i fråga varande
metallen, skola tillsammans utgöra ett lagom afpassadt
material till en god och tjenlig slagg.
Men alla slagger äro silikat, d. v. s. kemiska
föreningar, hvari kiselsyran är den herskande syran,
medan baserna utgöras af åtskilliga jordarter och
metalloxider. De kunna således otvunget jemföras med
olika glassorter. Som redan blifvit anmärkt, innehålla
de ej sällan i oxiderad form mer eller mindre af den
metall, hvars afskiljande just utgör smältningens
uppgift, och på hans värde kommer det nu an, om de
detta oaktadt skola förkastas eller genom förnyad
smältning eller andra skedningsmetoder tvingas att
lemna ifrån sig sitt byte.
Segflytande slagger hålla ej sällan korn
och hagel af den metall eller skärsten, vid
hvars utsmältningsprocess de bildats, mekaniskt
inblandade. I synnerhet är detta fallet vid jern-,
bly- och tenntillverkningen, men sådana flyktingar
kunna med tillhjelp af redan beskrifna stamp- och
vaskverk lätt återfås.
Malmernas och mellanalstrens behandling på torra
vägen, genom eld i egentligaste mening, omfattar
jemte smältningsarbetet äfven sublimering och
distillering. Dessa begge arbeten, som ej äro
hvarandra väsentligt olika, gå ut på att genom
upphettning från malmens alla öfriga beståndsdelar
frigöra en sådan metall eller metallförening,
som kan antaga gasform. De ämnen, som i följd
af sin kemiska art kunna på detta sätt utvinnas,
äro emellertid ganska få, nämligen qvicksilfver,
zink, arsenik, arseniksyrlighet, svafvelarsenik och
cinober. När de redan i malmerna förekomma afskilda
eller färdigbildade, består hela processen deruti, att
malmen, behörigen sönderslagen, upphettas utan luftens
tillträde i en passande ugn till den värmegrad,
hvarvid hans metalliska innehåll antar gasform, samt
att ångorna ledas till ett kallare rum för att der
utan luftens åtkomst kondenseras i flytande eller
fast form. Skall deremot en kemisk sönderdelning
försiggå och för detta ändamål malmen beskickas med
andra tjenliga ämnen, blir denna sublimerings- eller
distilleringsprocess af mera invecklad natur. Stundom
förekomma metallurgiska fall, då ur någon malm
dess flygtiga beståndsdelar skola utdrifvas, men
dessa, t. ex. arseniksyrligheten, äfven om man ej
omedelbart afser deras tillgodogörande, ej få i fria
luften utsläppas. Hit hör äfven di-stilleringen
af silfveramalgam, hvarigenom man återfår större
delen af det qvicksilfver, som blifvit tillsatt en
silfverhaltig malm för silfrets utdragande.
Den våta vägen användes sällan ensam för
genomförande af en sjelfständig metallurgisk process,
t. ex. platinans eller guldets utdragande medelst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
