Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gjutstålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slutligen dessa försök så lyckligt, att Huntsman
kunde 1740 anlägga en ännu bestående gjutstålsfabrik,
som satt det s. k. huntsmansstålet i omlopp, medan
en annan småningom uppblomstrande fabrik lemnade
marshalsstål.
Gjutstålstillverkiiingen hade emellertid ganska länge,
ända in i det nu varande århundradet, både inre och
yttre svårigheter att bekämpa, ty å ena sidan var
dest ingen lätt sak att kunna erhålla en tillräckligt
hög smältningshetta, medan man å den andra hade
emot sig afnämarnas sega fördom mot den nya varan,
tills man ändtligen efter hand började inse, att
gjutstålet var afgjordt bättre och jemnare än det från
Tyskland kommande garfstålet. Och nu var det förbi med
Steiermarks och Kärntens dessförinnan nästan alldeles
obestridda monopol på ståltillverkningen. Äfven för
erhållande af ett godt gjutstål fordras visserligen
ett noggrant urval af dertill tjenliga råämnen, men
i följd af sin likartade beskaffenhet är dess vidare
bearbetning förenad med större trygghet, och emedan
det derjemte kan antaga hvilken hårdhetsgrad som
helst, har det tillvunnit sig ett sådant förtroende,
att nu mera alla finare stålarbeten och verktyg,
hos hvilka man fordrar stor hårdhet och fasthet,
till allra största delen göras af gjutstål.
Gjutstålsberedningen består förnämligast i
en omsmältning af andra stålsorter, hvaribland
brännstål, erhållet af bästa svenska eller ryska
stångjern, i synnerhet användes vid den i England
i betydande skala fortgående tillverkningen
af det finaste instrumentstål, medan deremot i
Westphalen gjutstålsberedningen förnämligast är
grundad på puddelstål, der nämligen detta ej redan
blifvit undanträngdt af bessemerstålet, samt till
det mesta går ut på erhållande af ett synnerligen
tätt och fast, elastiskt, till maskindelar, valsar,
axlar, hjulringar, klockor m. m. användbart stål,
som alltså ej sällan måste gjutas i stycken, vägande
många centner.
Det mesta gjutstålet erhålles genom brännstålets
eller de andra stålsorternas smältning i deglar,
hvari det tunna, härdade, i smärre stycken och bitar
afslagna stångstålet blifvit inlagdt. Deglarna,
som, försedda med väl åtslutande lock, äro vid pass
11/s fot höga, uppåt något koniskt utvidgade med
drygt */2 fot som största diameter invändigt samt
rymma omkring 30 skålpund stål, göras af de mest
eldfasta leror, men uthärda dock i medeltal ej mera
än tre smältningar, innan de bli felaktiga. Sjelfva
stålugnen, som vanligen endast rymmer två degiar,
måste merendels, i följd af den erforderliga starka,
hvitglödgningshettan, efter några få dagars användning
repareras. Som brännmaterial begagnas nästan endast
goda och täta kåks.
Sedan stålet efter 3 till 4 timmars förlopp från
sin inläggning i de förut i ugnen instälda, starkt
upphettade dcglarna blifvit alldeles smält, är det af
stor vigt, att den smälta stålmassan gjutes ur degeln
vid lagom temperatur, hvarken för mycket het eller
för mycket afsvalnad samt hvarken för fort eller för
långsamt. De i två halfvor gjorda tackjernskokillerna,
hvari gjutstålet uthälles, ha olika storlek, allt
efter som de skola upptaga stålet från en eller flera
degiar. De sålunda erhållna gjutstålsgötena ha ingen
omedelbar teknisk användning, ty oberäknadt att det
smälta stålet ej utfyller formen så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
