Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska jernhandteringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omfång, hvarken få eller obetydliga, vilja vi dock i
största korthet anföra ännu några få, men talande
bevis härför bland de många, som skulle kunna
framläggas. Bland de i detta hänseende mera
framstående jernverken må sålunda här nämnas Finspong,
hvars gjutna kanoner och projektiler äro bland
det yppersta, som de stora industriutställningarna
i den vägen ha»ft att uppvisa, och Munkfors,
vid hvilket är fäst minnet af den allt för tidigt
bortgångne F. Lundin, som der 1865 uppförde sin
berömda sågspånsvällugn med värmeregeneratorer och
kondensator och dermed ådagalade, att knapt nog något
bränbart ämne är så uselt, att det ej kan med fördel
användas, till och med vid sådana tekniska processer,
der en mycket hög hetta är oundgänglig.
På den långa listan öfver svenska bergsbruksidkare,
metallurger och borgsmekaniker finnas många berömda
namn, hvaribland Sven Rinmans och Nils Gustaf Sefströms
höra till de mest framstående.
Sven Rinman, född i Upsala l720, död i Eskilstuna
1792, har mer än någon annan på sin tid genom praktisk
verksamhet och utgifna skrifter bidragit att höja den
svenska jernhandteringen. Sina ovanliga anlag för
mekanik och bergväsende fick han tidigt tillfälle
att utbilda, i synnerhet genom anställning hos den
då varande myntproberaren Fischer i Stockholm. Redan
som 18-årig hade han sitt eget laboratorium och
gaf undervisning i proberkonsten. Sedan han ingått
som auskultant i bergskollegiet, var han den nämde
Fischer, som nu blifvit bergmästare, följaktig på
hans embetsresor i bergslagerna och förvärfvade
härunder en förtrolig bekantskap med allt hvad
till gruf- och hyttväsendét hör. Redan nu får han
förtroende att uppmäta grufbottnarna vid Dannemora och
uppfinner förbättringar, bland annat en sjelfmätare
vid malmens uppforsling.
På bekostnad af två af landets första bruksmagnater,
Claes Grill och Carl de Geer, företog han 1746 en
resa till Belgien, Tyskland och Frankrike, för att
göra sig förtrogen med nyare förbättringar inom
brukshandteringen. Härunder skall han någon tid
arbetat som smed i Solingen, for att på praktisk väg
göra sig bekant med tillverkningen af de berömda
klingorna. Efter återkomsten till fäderneslandet
1747 på hösten börjar en tid af den mest omfattande
verksamhet. Rinman öfverhopas med uppdrag att upptaga
grufvor, bygga masugnar och hammare, anlägga skär-
och valsverk. Sin skapande och organiserande förmåga
i denna riktning fick han i synnerhet tillfälle att
visa som styresman för de vidsträckta Helleforsverken,
en befattning, hvartill han utnämdes 1749. Strax
derefter utnämdes han af bergskollegiet till
öfvermasmästare. Med bröderna Robsahm har han
förtjensten om stålförädlingens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
