Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zinkmalmerna och deras tillgodogörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så godt man kan all denna zinkoxid och låter honom
å nyo genomgå nu beskrifna process, sedan man dock
först afskilt de delar deraf, som bildats tidigast och
ha en brungul färg samt, emedan de innehålla kadmium
(se längre fram), behandlas som råämne för utvinnande
af denna malm.
Den på ofvan beskrifna sätt erhållna dropp- eller
råzink renas genom omsmältning i tackjernsdeglar och
går sedan ut i verldshandeln dels i form af göten
för hvarjehanda tekniska ändamål, såsom brons- och
messingstillverkning,, fabrikation af zinkhvitt
o. s. v., dels af valsad plåt. Att så väl vid
malmens bränning, som äfven och i synnerhet under
sjelfva distilleringsprocessen, ej obetydligt af
hans zinkhalt måste gå förloradt, ligger i sakens
natur och kan på intet sätt förekommas. För öfrigt
ställer sig denna förlust mycket olika, men torde i
allmänhet ej understiga 3 procent.
Såsom redan blifvit nämdt, har först i nyare tid
zinkblendet börjat tillgodogöras. Detta är nu
mera fallet i England, Belgien och Tyskland m. fl,
länder, såsom vid Vieille montagne, Stolberg, Linz
vid Rhein, Mühlheim vid Ruhr, Achenrain i Tyrolen,
Davos i Graubünden och, i allra nyaste tid, äfven på
många andra platser, ty sedan nu mera svårigheterna
vid denna malms användning blifvit i väsentlig mån
öfvervunna, och emedan blendet förekommer i naturen
mycket mera allmänt än galmejan, kunna nu zinkhyttor
mångenstädes anläggas, der någonting sådant ej förut
varit tänkbart. Äfven vid Freiberg har zinkblendet
börjat användas. Ett annat zinkverk, der blendet
tillgodogöres, finnes vid Eschweiler nära Aachen. I
allmänhet torde den af blende erhållna metallen i
renhet stå något efter galmejzinken, men visst är,
att blendets zinkhalt tillvaratages mycket mera
ofullständigt än galmejans. På några ställen, såsom
vid Freiberg, begagnas den vid röstningen bortgående
svafvelsyrlighetsgasen till beredning af svafvelsyra.
Zinken, sådan han förekommer i handeln, och till och
med i form af de mjukaste bleck, hvaraf bleckslagaren
tillverkar sina zinkvaror, är aldrig fullkomligt
ren. En inblandning af kadmium synes vara mest
oskadlig, alldenstund förut i synnerhet schlesisk
zink kunnat hålla ända till 6 procent af denna
metall, utan att hans sträckbarhet derigenom led
något verkligt men. Nu mera, då kadmiummetallen till
största delen särskildt tillvaratages och användes,
förefinnes han i mycket mindre mängd, aldrig ens
utgörande en procent, i zinken. För att en zinksort
skall kunna användas till zinkhvittberedning, måste
han dock vara alldeles fri från kadmium, emedan
eljest den bruna kadmiumoxiden skulle förstöra
fabrikatets rena, hvita färg. Det nästan aldrig
felande blyet, som vid distilleringen i fint fördelad
form ryckes med till förlaget, gör zinken mjukare,
men äfven mindre tänjbar; med mera än Vo procent
bly blir metallen så föga hållfast, att han vid
utvalsning brister sönder. Till messing duger redan
ej sådan zink, som innehåller 1/4 procent bly. Genom
råzinkens omsmältning i tackjernspannor och gjutning
i tackjernsformar kommer alltid något jern med. Den
i handeln förekommande zinken innehåller äfven alltid
något kol, som dock ej synes förändra zinkens fysiska
egenskaper. Om denna kolhalt ej är temligen obetydlig,
blir han till men, när zinken skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
