- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Fjerde bandet. Råämnenas kemiska behandling /
170

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koboltmalmerna och deras tillgodogörande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det för målarnas räkning utblandas med flussämnen
i olika proportioner samt dessa ännu osmälta
blandningar sorteras allt efter de många olika
blå färgskiftningar, som man på förhand vet att de
genom nedsmältning af just dessa blandningar bildade
glassorter komma att erhålla. Hvarje krukmakare,
till och med tillverkaren af sådant simpelt stengods
som blåfärgade fat, koppar m. m., måste ovilkorligen
förskaffa sig koboltblått. Men det koboltblått,
hvarmed han nöjer sig, är dock redan den förut
omtalade rostningsprodukten, så orenad han är af alla
de i honom förekommande främmande ämnen samt i olika
proportioner utblandad med qvartsmjöl, hvarefter
sedan endast potaska behöfver tillsättas, för att
en tillräckligt ren, smältbar, glasig blå fluss må
erhållas. Denna i handeln förekommande blandning af
rostad koboltmalm och qvartsmjöl, hvilken allt efter
den större eller mindre tillsatsen af det senare
ämnet ger ett ljusare eller mörkare blått, kallas
zaffer, hvilken benämning anses vara härledd från
samma grekiska ord som safir, namnet på den dyrbara
blå ädelstenen.

Smalts af olika finhet, sorter och nummer
utgör dock hufvudfabrikatet. Smalts är ett
pulveriseradt, genom koboltoxid blåfärgadt glas,
hvars tillverkning väsentligen liknar tillverkningen
af vanligt glas samt, liksom denna, försiggår i
hvälfda, för flera smältdeglar beräknade och med
arbetsöppningar försedda ugnar. Beskickningen i
dessa deglar består af rostad malm, qvarts, potaska
och arsenikmjöl, alltsammans fint pulveriseradt och
noga omblandadt. För hennes procentiska sammansättning
är naturligtvis malmens kobolthalt det mest afgörande
måttet, hvarefter alla de öfriga måste rättas. Hvarje
degel rymmer 3V2 centner beskickningsämnen. Till
dessas smältning och det smälta glasets rening åtgå
vid pass 8 timmar. Sedan smältgodset i början blifvit
omrördt, lemnas det i ro för att renas, hvilket sker
derigenom, att den tyngre s. k. speisen sjunker till
bottnen och det glasskum (glasgalla), som möjligen
bildats, samlas på ytan.

Det kemiska förloppet vid denna smältningsprocess är
följande. Potaskans kali smältes med qvartsmjölet till
ett glas, medan hennes kolsyra utdrifves. I denna
smälta kemiska förening ingår äfven den oxiderade
kobolten med stor beredvillighet och färgar henne
blå. Andra metaller, hvaribland jern och nickel,
skulle likaledes i oxiderad form på ett menligt sätt
sälla sig till glaset, så vida ej arseniken och,
när svafvel finnes till hands, äfven detta ämne
bildade ett slags säkerhetsvakt. Först och främst
förvandlar arseniksyrligheten den jernoxidul, som
finnes i malmen, till jernoxid, hvilket sist nämda
ämne är i glaset temligen oskadligt, medan arseniken
sjelf tar nickeln i beslag genom att med honom bilda
arseniknickel, och kopparn, likaledes till åtlydnad
af de kemiska frändskapslagarna, vänder sig till
det vanligen förekommande svaflet. Sålunda uppstå
nu hvarjehanda arsenikföreningar, som, mer eller
mindre utblandade med Svafvelmetaller, i följd af
sin större tyngd samla sig vid bottnen af glasdegeln,
der de genom ett med en lerpropp eljest tillslutet hål
uttappas till en efter stelnandet spröd, metalliknande
massa, som, emedan hon innehåller malmens nickel och
denna hennes nickelhalt stundom kan uppgå ända till mer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:07:42 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/4/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free