- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Fjerde bandet. Råämnenas kemiska behandling /
228

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blyets åtskiljande ur malmen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med svafvelmetaller att skaffa, och således måste
då alltid svaflet först afskiljas. Äfven alldeles
ren blyglans är dock ganska lättbehandlad, men
genom närvaron af andra metaller blir stundom
den metallurgiska processen mycket invecklad. De
arbetssätt, man använder, måste alltså ställa
sig ganska olika, men kunna dock fördelas i två
hufvudklasser, allt efter som svaflet bortskaffas
medelst röstning eller genom tillsats af jern.

Malmens förberedande behandling, anrikningen, den
gröfre eller finare sönderbokningen, malmsofringen,
nödvändigheten af slamning, vaskning o. s. v. äro
beroende af renhetsgraden och malmens öfriga
beskaffenhet samt sjelfva det metallurgiska
förfaringssättet för blyets afskiljande.

Blyets utbringande genom tillsats af jern (tyskarnas
»niederschlagarbeit») har sin kemiska förklaring
deruti, att jernets kemiska frändskap till svafvel är
större än blyets och att följaktligen, om svafvelbly
smältes tillsammans med metalliskt jern, svaflet
öfvergår till jernet och bildar svafveljern samt
blyet blir fritt. Denna smältnings- och kemiska
omsättningsprocess sker för liflig blästereld i en
med framhärd försedd schaktugn (i Tyskland
benämd sumpfofen), hvari malmen uppsattes beskickad
med blyhaltiga affall från föregående smältningar,
jernfärskningsslagger, jernskro, granuleradt
tackjern o. s. v. Som bränsle begagnas kåks eller
träkol. Ugnen är vid pass 20 fot hög och vidden å
sjelfva det ofvantill stundom runda, men vanligen
fyrkantiga schaktet högst 3 1/2 fot. Kol och malm
m. m. uppsättas från ena sidan vid g, fig. 79. Nedtill
är ugnen redd med en framhärd, h, af kolstybb
och lera, hvilken till en del framträder som en rund
fördjupning framför sjelfva ugnen. I denna härd samla
sig alla smältprodukterna, hvaribland slaggen, som är
lättast och derför flyter öfverst, aflyftes i skifvor,
i den mån han stelnar, eller får afrinna utefter
sluttningen s. Under slaggen samlar sig skärstenen
(blystenen), bestående af svafveljern och något
svafvelbly jemte svafvel- och arsenikmetaller,
af zink, kobolt, nickel m. m. och något silfver,
samt närmast bottnen reduceradt bly, innehållande
det mesta silfret, jemte mindre andelar koppar och
andra metaller. När härden blifvit full med bly och
skär-sten, göres utslag genom ett hål i härdredningen
vid o, då hans smälta innehåll nedrinner i en annan
fördjupning l, kallad stickhärd, der skärstenen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:07:42 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/4/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free