Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Silfrets afskiljande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dock endast en suboxid, innehållande mindre syre
än den egentliga blyoxiden, hvaremot i drifugnen,
der blyet snart upphettas till full smältning,
detta genom blästerns påverkan efter hand fullt
syrsattes till sist nämda blyoxid, vanligen kallad
blyglete, som äfven är ganska lättsmält och får
afrinna utefter en i drifugnens utfodring upptagen
liten ränna, benämd gletegatan. Till en början bildas
dock ofvanpå det smälta blyet mörka, svartbruna, skum-
eller slagglika, trögsmälta hinnor (afdrag, afstråk),
som jemte något bly och glete innehålla svafvelbly
samt det mesta af verkblyets främmande inblandningar
i form af metalloxider och skärsten. Dessa afstråk,
som bortkaras i den mån de bildas, förändra under
arbetets fortgång halt och utseende. Så t. ex. kommer
en tidpunkt, då afstråket är företrädesvis antimonrikt.
Detta uppsamlas särskildt och användes för tillverkning
af hård- eller härdbly. De sista afstråken hålla något
litet silfver och böra alltså med ännu större skäl
tillvaratagas. Det mesta silfret stannar dock qvar i
blyet. När ändtligen den smälta massan ej vidare
afsätter något slaggartadt skum, börjar den egentliga
rena gletebildningen.
Man ökar nu blästern, öppnar gletegatan, för att
gletet må afrinna, och gör henne allt djupare, i den
mån smältgodsets yta sjunker. Sålunda förvandlas nu
efter hand allt blyet till glete, som af luftströmmen
oupphörligt drifves till gletegatan och mot slutet
blir silfverhaltigt. När den sista blyåterstoden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
