Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blyets tekniska användning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillställning genast på en gång färdigsträckes och
i och med det samma ända till mer än hundrafaldigt
förlänges. Rörämnet inskjutes utan glapprum i
en stark jerncylinder, som framtill är hopdragen
till ett litet rundt hål och baktill försedd med en
presskolf, från hvars midt en tunnare, rund jernstång
framskjuter i kolfaxelns riktning så långt, att hon,
äfven när kolfven intar sitt yttersta läge bakåt,
når fram genom det runda hålet, som alltså blir
ringformigt och kallas pressring. När nu medelst
domkraft eller hydraulisk press kolfven drifves
oemotståndligt framåt i jerncylindern, finnes för
blyet ingen annan utväg än genom pressringen. Denna
apparat arbetar således ungefär på samma sätt som en
vanlig handspruta, och likheten blir ännu större,
när blyet ej utpressas kallt, utan i hett, mer och
mindre smält tillstånd. Den sprutlika jerncylindern
hålles då behörigen upphettad, och blyröret blir,
när det lemnat pressringen, i en annan jerncylinder af
lagom vidd afkyldt. För en sådan varmpressning fordras
naturligtvis mycket mindre kraft. Stångcylindern,
hvaromkring röret formas, är ej nu förbunden med
kolfven, utan genom stöd från sidorna stadigt fäst i
sjelfva presshålet. Dessa stod dela visserligen den
framåt pressade blymassan i sär, men i anseende till
hennes halfsmälta, degiga beskaffenhet bli fogarna
strax derefter åter hoptryckta.
Den glatta, täta, biåsfria beskaffenheten hos sålunda
pressadt bly har gjort, att man börjat använda samma
sträckningsmetod för tillverkning af plåtar. Man
pressar rör af stor vidd, som omedelbart derefter
medelst någon .mekanisk tillställning uppskäras
och utplattas.
Tänker man sig presshålet mycket trångt och utan torn,
skulle produkten ej blifva rör, utan pressad tråd,
och på detta sätt tillverkas väl nu mera den mesta
tjockare blytråden, medan tillverkningen af tunnare
tråd sker på det gamla sättet medelst dragning. Ehuru
blytrådens styrka mot afslitning är ganska ringa, har
han dock flerfaldig användning. Så t. ex. begagnas
han för sin uthållighet mot fukt och oväder till
uppbindning af spalier- och drifhusväxter, vinrankor
m. m., samt vidare till tätning mellan tackjernsrör
och .andra maskindelar, till utfyllande af stenfogar,
på jacquardväfstolar o. s. v.
De metalliska blyvaror, som vanligtvis tillverkas vid
sjelfva smältverken, äro hagel af alla storlekar,
kulor, rör, bleck och tråd. Den freibergska
blyfabriken tillverkar tråd af 12 olika nummer,
30 blecksorter med olika tjocklek och mer än 50
olika sorter rör, dels oförtenta, dels in- eller
utvändigt eller på begge sidor förtenta, de tjockare
ända till 60 fot och de tunnare till och med 100 fot
långa. För dem alla finnes angifvet, huru stort luft-
och vattenpelartryck de förmå uthärda.
Om blyet som en beståndsdel i legeringar har redan
vid flera föregående tillfällen, i kapitlen om
boktryckarkonsten, bronsen m. m., blifvit taladt,
hvarför vi ock nu kunna dit hänvisa. Äfven de flesta
kemiska blypreparaten återfinna vi på åtskilliga
andra ställen, så t. ex. blygletet och mönjan som
en beståndsdel i glassorter och stengodsglasyr,
blysuperoxiden, som ingår i tändsatsen vid
tillverkning af strykstickor, samt i kapitlet om
färgämnena blyhvitt, blyets oxider och några färgade
blysalter. Bland blysalterna ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
