Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Silfrets utbringande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
redan ur påsarna af sin egen tyngd, ännu mera
afskiljes sedermera genom stark pressning af påsarna,
och sålunda får man till slut qvar ett stelnadt
amalgam, som består af 82–83 delar qvicksilfver,
10–12 delar silfver samt 5–8 delar främmande
metaller, hufvudsakligen koppar, jemte litet bly,
zink och antimon. För att få bort qvicksilfret
erfordras ingenting annat än hetta; amalgamet
bringas i jernskålar under en klocka af gjutjern,
som utifrån upphettas med koleld, eller, ännu
bättre, man inskjuter skålarna i jernretorter. Det
af hettan förflygtigade qvicksilfret blir i ett
kondenseringsrum åter flytande och uppfångas under
vatten, medan i skälen stannar qvar en kaka orent
silfver (tallriksilfver), hvilket, liksom hvarje på
annat sätt vunnet silfver, ännu har att genomgå en
reningsprocess (raffinering).
På andra kemiska erfarenhetssatser bero de flerstädes
försökta eller föreslagna metoderna för silfrets
utbringande på den våta vägen. Af dessa metoder
skola vi här i korthet beskrifva Augustins och
Ziervogels, som i synnerhet begagnas vid utdragande
af silfverhaltiga kopparmalmer, hvarvid man förr
äfvenledes begagnade sig af amalgameringen. Den först
nämdes metod grundar sig på klorsilfrets egenskap
att upplösa sig i koksaltslösning. Rostningsmassan
erhåller derför en tillsats af koksalt, som förvandlar
silfret i klorsilfver. För klorsilfrets utdragande
behöfs sedermera ingenting annat än rostningsmjölets
behandling med koncentrerad saltlösning. Den på detta
sätt erhållna silfverluten fyller man nu på fat,
innehållande metallisk koppar. Silfret utfälles här
af kopparn och afsätter sig som slam på bottnen,
medan den nu kopparhaltiga vätskan på samma sätt
tillgodogöres genom utfällning på jern.
Enligt den ziervogelska metoden utdrages den vid
röstningen erhållna kopparvitriolen med hett vatten
och utfälles silfret med metallisk koppar, hvarvid
kopparvitriol fås som biprodukt. Andra förslag röra
sig mest omkring användningen af andra lösningsmedel
i stället för koksaltslösningen, särskildt det
i fotografin allmänt använda undersvafvelsyrliga
natronet.
Silfrets utdragande genom smältning vexlar mycket
efter de särskilda malmernas art, men alltid begagnas
till hjelpmedel bly.
Silfverhaltiga kopparmalmer bearbetas antingen på
det vanliga sättet för kopparns utbringande till
råkoppar, hvarifrån silfret sedan afskiljes genom
segring med bly, eller fås det silfverhaltiga blyet
genom kopparmalmernas smältning med rostad blyglans,
eller smältas kopparmalmerna endast till råmetall, som
innesluter silfret och sedermera genom smältning med
rostad blyglans eller glete förvandlas till bly. Ur
den smälta massan får man derefter genom segring det
silfverförande blyet. Mest invecklade blifva arbetena,
när silfverhaltiga koppar- och blymalmer förekomma
tillsammans. Upprepade smältningar blifva då af nöden,
som dock alltid ha till syfte framställandet af å
ena sidan ett silfverhaltigt verkbly och å den andra
af silfverhaltig råkoppar. Malmer, som ej innehålla
någon koppar, behandlas på samma sätt, endast med den
skilnaden, att råmalmen, såsom saknande allt värde,
ej vidare kommer i betraktande. Det silfverhaltiga
verkblyet, slutresultatet af alla dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
