Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försilfring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
handtag på dörrlås o. s. v. Jernpjeserna förtennas först
och beklädas derefter med papperstunt silfverbleck,
som utskurits i remsor af passande form och storlek
samt genom pressning, bultning och gnidning tvingas
att sluta tätt till, hvarefter alltsammans omlindas
med ståltråd och slutligen upphettas öfver koleld. Här
smälter tennet och förenar pläteringen med kärnan,
hvarefter medelst slipning, polering, ciselering
o. s. v. ytan göres jemn och vacker.
Försilfringsmetoderna genom sönderdelning af en
silfverlösning, hvari saken, som skall försilfras,
neddoppas, grunda sig på den bekanta kemiska
vexelverkan, i följd hvaraf kopparn lätt utdrifver
silfret ur dess föreningar, och man har för detta
förfarande otaliga recept. Men då på detta sätt blott
en mycket svag försilfring kan erhållas, begagnar
man sig blott undantagsvis och för alldeles särskilda
ändamål deraf.
Sin egentliga bearbetning erhålla de ädla metallerna
i guldsmedernas verkstäder. Här smältes
materialet först i grafitdeglar och erhåller
silfret en tillsats af koppar, guldet merendels
af silfver och koppar, allt efter vissa bestämda
föreskrifter. Deraf gjutas nu stänger eller
plantsar, hvilka, sedan de blifvit till sin halt
proberade, förses med ett märke. Då gjutning
i större stycken af ädla metaller sällan kommer i
fråga, utvalsas merendels stängerna och plantsarna
till bleck eller utdragas till tråd, hvaraf sedan
alla möjliga saker förfärdigas. Tjockare saker,
såsom skålar, tallrikar, skedar och gafflar,
tillverkas omedelbart af skenor eller plattor
genom kall hamring. Långt oftare formar man dock
äfven sådana pjeser af valsaclt bleck, ty vår tid
vill äfven ha lyxvarorna för godt pris; de måste
alltså vara tunna och lätta. Kärl och i allmänhet
större ihåliga föremål åstadkommas genom böjning
och tryckning af blecket, genom behandling med
olika hammare (till en del af trä och horn). En
mängd runda saker, såsom bägare o. d., tryckes
öfver formar, medan andra drifvas med hammare eller
punsar af olika slag. Guldsmedejis konstrikaste
alster utgöras mest af drifvet arbete. Det dervid
begagnade städet består af en i en krans vridbar
kula af sten eller jern, hvars yta är belagd
med ett kitt af beck, terpentin o. d., ty
blecket, som skall drifvas, behöfver naturligtvis
ett något eftergifvande underlag. Kärl, som
skola förses med drifna sirat, fyllas först
vanligen med det smälta kittet. Arbetet kan
då naturligtvis endast ske från en sida: utifrån
inåt. Drifningen är mer eller mindre konstnärsarbete;
hon sker efter förut uppdragen teckning och med
handgrepp, hvilkas enskildheter ej väl låta beskrifva
sig. Derjemte begagnar sig guldsmeden af en mängd
apparater och förfaringssätt för att forma eller sira
vissa ofta förekommande saker. Stampar, punsar,
ciseleringsverktyg m. m. af många slag hjelpa
honom vid utöfvandet af hans konst. De särskilda
beståndsdelarna förenar han till ett helt genom lödning,
i silfverarbeten medelst silfverlod, bestående af silfver
med större eller mindre tillsats af koppar eller messing,
i arbeten af guld medelst guldlod, af guld, silfver och
koppar. Till dessa mångahanda förfaringssätt, som nästan
endast afse den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
