Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fabriksmässig framställning af aluminium i Frankrike - Aluminiets egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af kloren. Koloxidgasen bortgår och tar med sig en
del af det bildade kloraluminiet som gas. Återstoden
af kloraluminiet förenar sig med klornatriet till
ett dubbelsalt, hvilket likaledes är flygtigt och
förtätas i ett förlag, medan de gaser, som icke kunna
förtätas, bortgå genom skorstenen. På vår figur är
A öppningen, genom hvilken medelst röret B klorgas
inledes i retorten C; D är förlaget, i hvilket ofvan
nämda dubbelsalt uppsamlas; genom E bortgå de icke
förtätbara gaserna; ifrån F sker upphettningen af
retorten; G är askrummet. Den i förlaget uppsamlade
produkten är af grönaktigt brun färg och erinrar till
utseendet om kolofonium.
Till reduktionen af denna kropp behöfves nu ett
annat ämne, som till aluminium har större frändskap än
klor. Vi känna, att natriummetallen just är ett sådant
ämne. Han skares för detta ändamål i små stycken af
nötters storlek. Detta bör ske under bergolja, en
organisk förening, i hvilken ej ingår något syre,
till hvilket ämne natrium, som bekant, har den
största frändskap, hvarför man ock bör undvika,
att metallen utsattes för luftens inverkan. Den i
förlaget uppsamlade produkten blandas nu noga med
pulveriserad kryolit och natriumstyckena. Blandningen
införes derpå i olika mängder så hastigt som möjligt
genom den öfre öppningen, som finnes angifven på
den i figuren 143 aftecknade flamugnen, hvarefter
alla öppningar, genom hvilka luft kan inkomma,
genast tillslutas. Under små svaga smällar följer
nu den af natriet förorsakade sönderdelningen af
klorföreningen. När smällarna upphört och man kan
antaga, att sönderdelningen försiggått, dröjer man
dock ännu en stund, innan man öppnar ugnen.
Massan, hvilken i följd af den genom sönderdelningen
stegrade hettan smält, finnes allt efter den
specifika vigten ordnad i olika lager, hvilka
innesluta aluminiummetallen. Den lättare slaggen,
hufvudsakligen bestående af kryolit och koksalt,
ligger öfver metallen och utkaras; större delen eller
en stor del af den samma kan dock redan ha utrunnit
öfver den lägre kanten på ugnens ena sida. Metallen
uttages sedan, och då i den på bottnen liggande
tunga slaggen kan finnas en ganska stor mängd små
aluminiumkulor, tillrättaskaffas äfven dessa på
det sätt, att slaggen pulveriseras och underkastas
en slamningsprocess.
Aluminiets egenskaper. Den på det ena eller andra
sättet framstälda aluminiummetallen är i rent
tillstånd af silfverhvit färg, hvilken han dock ej
fortfarande behåller. Vanligen är färgen på ytan
gråaktig i en nyans, som ligger emellan platinans
och tennets. Han är blott 2 1/2 gånger tyngre än
vattnet. Med afseende på bärigheten står han i gjutet
tillstånd nära messing. Han är temligen seg, låter
hamra, valsa och utdraga sig till tråd. Dessutom
kan man pressa och drifva honom, hvarvid det är
ändamålsenligt att öfverdraga honom med en fernissa
af terpentinolja och stearin. Till sina kemiska
egenskaper visar han en stor frändskap till syre, hvarför
han ej heller i naturen påträffas gedigen. Af rent vatten
angripes han ej, men väl af alkaliska lösningar; i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
