Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om tillverkningen af lervaror vid första påseende
ej tyckes utöfva ett så stort inflytande på vårt
materiela välbefinnande, som t. ex. väfnads-
eller metallindustrin, om hon ej, såsom
papperstillverkningen och boktrycket, är nära nog
nödvändig för vår andliga utveckling, måste hon dock
räknas bland de vigtigaste af våra slöjder och till en
af dem, hvilkas alster äro allmännast använda och på
vår nu varande odlingsgrad till och med oumbärliga. Vi
kunna nu mera lika litet undvara det material hon
lemnar oss till våra bygnader, som vi från användandet
af hennes alster i form af husgerådskärl af porslin
och fajans kunna återgå till begagnande af kärl af
trä, horn, metall m. m. Svårligen torde någon annan
industrigren kunna uppvisa en så stor mångfald af
olikartade alster, från den simpla tegelstenen till
de praktkärl, hvilka pryda museer och palats samt
uppvägas med guld.
Ej heller betingas värdet af hennes alster i någon
väsentlig grad af de i dem ingående materialens högre
eller lägre pris, utan bestämmes hufvudsakligen
af den större eller mindre mängd af arbete och
den högre eller lägre grad af arbetsskicklighet,
som på dem äro nedlagda. Hennes teknik torde ock
vara en af de mångsidigaste och mest intressanta
samt lemnar så väl vetenskapsmannen, som utöfvaren
af skön konst, tillfälle att i högre grad än i de
flesta andra slöjder samverka med yrkesmannen, på
samma gång hennes alster från en förgången tid lemna
forskaren pålitliga och under de senaste ären allt
mera anlitade bidrag till källorna för studiet och
skildringen af de gamla folkens kultur.
Keramikens egen historia har först under de senaste
årtiondena börjat blifva föremål för forskning. Man
kan räkna hennes uppkomst från år 1844, hvilket år
då varande chefen för porslinsfabriken i Sèvres,
Alexandre Brongniart, utgaf sitt inom keramikens
literatur ännu ej öfverträffade arbete Traité
des arts céramiques ou des poteries, deri han
ej blott lemnar en utförlig och noggrann teknisk
beskrifning öfver den tidens lergodstillverkning af
alla slag, utan äfven afhandlar hennes historiska
utveckling. Ehuru af högt värde och med få undantag
lemnande tillförlitliga uppgifter, kunde dock denna
historik, såsom den första i sitt slag, hvarken
blifva fullständig eller omfattande, och under de
tretio år, som förflutit sedan arbetet utgafs, hafva
äfven flera skriftställare, i synnerhet i England
och Frankrike, med större eller mindre framgång
försökt att genom utgifna arbeten fullständiga och
beriktiga henne. De under de senaste åren med stor
ifver drifna arkeologiska undersökningarna, i förening
med det allt mera tilltagande modet att samla gamla
fajanser och porslin, ha lemnat och lemna fortfarande
rika material till keramikens historia, men ännu har
ej något fullständigt, åtminstone ej något med både
teknisk och historisk kännedom skrifvet arbete sett
dagen. Vid sammanskrifvandet af en allmän historia
öfver keramiken, äfven så kortfattad som den här
följande, möta derför svårigheter att i de olika
författarnas ofta blott från konstälskarens och
samlarens synpunkt skrifna arbeten kunna utleta
de riktigaste uppgifterna, i synnerhet som de
hos olika författare ofta, äro rakt motsatta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
