Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Egypten, Assyrien, Babylonien - Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Persien, känner man ej. Det är ej osannolikt,
att de fortlefvat och att araberna der lärt sig den
konst de sedermera sjelfva förde till Spanien.
En ännu högre grad af fulländning, än i de redan
nämda länderna, uppnådde lergodstillverkningen
i det gamla Grekland, hvars bästa alster i denna
väg utmärka sig för en af den moderna keramiken
oöfverträffad formskönhet, på samma gång de framstå
som prof på stor färdighet i materialets tekniska
behandling. De stora, flera fot höga vaser och urnor,
som finnas i våra samlingar och trotsat årtusenden,
utmärka sig för godsets tunnhet och hårdhet samt
ringa tyngd. Möjligheten att uppdreja och sedermera
bränna dessa pjeser låter endast förklara sig genom
användandet af ett utmärkt material, som arbetats med
stor skicklighet. Det vackra svarta, glasyrliknande
öfverdraget, som karakteristiskt skiljer sig från
vår glasyr, är äfven af särdeles stor hårdhet och
varaktighet.
I motsats till Egypten, der lergodstillverkningen
drefs af slafvar, ansågs i Grekland utöfvandet deraf
som ett hedrande yrke, hvarmed de förnämsta konstnärer,
såsom Fidias, Polykletos, Myron och Mentor, ej ansågo
under sin värdighet att befatta sig. Öfver skickliga
yrkesmän upprestes minnesvårdar eller slogos medaljer,
och historien har bevarat namnen af Dibutades från
Sikyon, som uppgifves ha uppfunnit konsten att arbeta
i lera, Talos och Korebos från Aten, Terikles från
Korint, Kerestratos m. fl. Tillverkningen omfattade ej
heller endast kärl for dagligt bruk, utan hade äfven
ofta, i synnerhet i Aten, till uppgift framställande
af konstföremål, såsom praktvaser, skulpturer m. m.,
hvarmed de offentliga bygnaderna och platserna, liksom
de enskilda bostäderna, voro rikligt prydda och hvilka
äfven utdelades som offentliga belöningar. Att hon i
mycket gamla tider (det påstås redan omkring 1500 år
f. Kr.) yrkesmässigt bedrefs i Grekland, synes bland
annat af den skildring af en krukmakarverkstad,
Homeros lemnar i Iliaden och hvilken skulle kunna
passa in på mången nutida verkstad af samma slag.
Såsom säkert uppgifves, att hon i det åttonde, om ej
till och med redan i det tionde århundradet f. Kr.,
i ett visst omfång drifvits i Aten, Korintos, Argos,
Sikyon och på öarna i Arkipelagen. I Aten bildade
krukmakarna ett särskildt skrå, som bebodde två afskilda
stadsdelar, den ena inom, den andra utanför den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
