Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frankrikes och Hollands fajanser under 16:e-18:e århundradena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
saltkar, tillbringare, äro alltid utförda i
den renaste renässansstil samt modellerade och
färglagda med utmärkt skicklighet och smak, så
att de i nielleringens finhet täfla med de bästa
guldsmedsarbeten från denna tid. Med slottet
Oirons förstöring tyckes denna tillverkning, som
så hastigt uppnådde en hög ståndpunkt och tillika
var ensam och den första i sitt slag, alldeles hafva
upphört. Hon hade aldrig hunnit utbilda sig till någon
egentlig industri, utan afsåg endast framställande af
fajansvaror för familjen Gouffiers behof. I följd så
väl af tillverkningarnas egendomlighet och fulländade
tekniska och konstnärliga utförande, som ock af den
omständigheten, att blott ett ringa antal pjeser
nu återstår, skattas dessa fajanser utomordentligt
högt, och fabulösa pris ha under de senaste åren
blifvit derför betalade. Så inköptes är 1855 på en
auktion efter grefve Pourtales en kanna (biberon) af
mr Malcolm för 1100 pund sterling, eller nära 20 000
riksdaler. Den här (fig. 186) afbildade tillbringaren,
som tillhör mr Magniac i Bedford, är af 1 1/4 fots
höjd och skattas till 27 000 rdr. Af de 53 pjeser
af denna fajans man känner finnas 26 i Frankrike,
26 i England och 1 i Ryssland. Familjen Rothschild,
Louvern och South Kensingtons museum ega de flesta.
I det föregående har blifvit omnämdt, att lergods
redan 1310 tillverkades i Delft i Holland. Under de
följande två århundradena fortsattes och utvidgades
tillverkningen så, att hennes alster började
utföras till England och andra länder. Det var dock
först sedan konsten att tillverka fajans med hvit
ogenomskinlig glasyr der blifvit införd, troligen
från Frankrike, som hon fick något betydligare
omfång. Sedan denna vara börjat tillverkas och i
synnerhet sedan de holländska fabrikanterna derjemte
börjat efterbilda de kinesiska och japanska porslin,
för hvilka Holland denna tid var Europas enda
stapelplats, tillväxte hon så raskt och blef snart
af så stor betydenhet, att större delen af Europas
behof fyldes af fabrikerna i Delft. Vid slutet af
1600-talet lära ock ej mindre än 43 fajansfabriker
funnits i denna stad. Sedan Wedgwood lyckats förbättra
tillverkningen af den hvita engelska fajansen,
utträngde denna dock snart de äldre fajansslagen
ur marknaden, och från medlet af 1700-talet började
den holländska fajanstillverkningen aftaga, så att
år 1764 endast 23 fabriker funnos i Delft. Ar 1808
hade detta antal sjunkit till 6, och 1849 voro der
blott 2 fabriker i verksamhet.
Delftfajansen, eller, som han på sin tid kallades,
delftporslinet, tillverkades af lera från stadens
granskap, tillsatt med sand och med leror från
Frankrike och Rheintrakterna. Mycken omsorg användes
så väl vid valet af leror och deras rening, som ock
vid varornas bränning; då dertill kom, att glasyren
äfven var vacker och af god beskaffenhet, torde den
holländska fajansen i tekniskt hänseende på sin
tid varit den bästa i sitt slag. Äfven i målning
och utsmyckning i öfrigt uppnådde holländarna en hög
ståndpunkt, och deras varor täflade i dessa hänseenden
med de bästa franska. Det säges, att flera af den
tidens förnämsta nederländska målare utfört arbeten
på fajans, så t. ex. Berghem landskap, Willem van den
Velde sjöstycken, Steen och Van der Meer genrestycken
och landskap, ja, till och med att Wouwerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>