Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lervarornas utsmyckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lervarornas utsmyckning. Sedan vi nu redogjort för
de vigtigaste arbetssätten vid framställandet af den
hvita eller enfärgade varan, återstår att nämna några
ord om sätten för hennes utsmyckning.
Lergods kan siras a) genom färgning af massan, delvis
eller helt och hållet; b) genom anbringande på massan
af ornament af färgad massa; c) genom glasyrens
färgning; samt d) genom målning eller tryckning på
det oglaserade eller glaserade godset.
Färgning af massan ifrågakommer endast for de slag af
lergods, hvilkas glasyr är genomskinlig. Hon tillgår
sålunda, att till massan sättas fint fördelade
metalloxider, såsom koboltoxidoxidul till blått,
kromoxid till grönt, guldklorid till rosenrödt,
platinaklorid till grått, gul jernoxid till gult,
röd jernoxid till rödt (endast för fajans)
och brunt samt blandningar af koboltoxidoxidul,
manganoxidoxidul och jernoxid till svart. Stundom
öfverdragas de formade föremålen, genqm begjutning
eller på annat sätt, med massa af olika färg än den,
hvaraf de äro formade. Ett sådant öfverdrag kallas,
såsom vi redan nämt, engobe. Om man i detta ristar
ornament, så att grundmassans färg framstår, erhåller
man en teckning af god effekt, som kallas sgraffiatto.
På de i handeln ganska vanliga porslinskopparna med
upphöjda blågridelina blommor anbringas dessa blommor
sålunda, att ett stycke färgad massa uttryckes i en
form af gips eller bränd oglaserad fajans och den
öfver-flödiga massan afstrykes med en tunn knif, då
blomman samtidigt lossnar från formen, hvarefter hon
fuktas på insidan med massavälling och fastklämmes
med fingern på koppen.
Det s. k. jasperware tillverkas af en hvit
stengodsmassa, som sedermera begjutes med färgad
massa af samma slag. Ytan på denna jenmas genom
svarfning och bortsvarfvas stundom delvis, så att
grundmassan framlyser och hvita profiler framstå i
den färgade grunden. På denna anbringas sedermera på
samma sätt, som på de ofvan nämda kopparna, ornament
af hvit massa.
Genom att medelst målning med pensel anbringa ornament
af hvit massa på färgad grund erhålles en utsmyckning
af särdeles god effekt. Hon kallas paté sur paté och
har under det senaste årtiondet blifvit uppfunnen vid
Sèvres. Ett annat sätt att använda färgade massor
till utsirning är det, hvarpå fajansen från Oiron
(se sid. 372) dekorerades och hvilket ännu användes
i synnerhet till golfplattor. Man gjuter nämligen
i vatten upprörd färgad massa i särskildt för
detta ändamål i den färdigformade pjesen lemnade
fördjupningar samt bortskrapar den öfverflödiga
massan, sedan hon hunnit torka.
Genom att sammanknåda olika färgade massor kunna en
mängd marmor-efterbildningar framställas.
Glasyren färgas grön med kopparoxid, blå med
koboltoxidoxidul, violett med manganoxid, gul med
jernoxid, antimonoxid eller kromsyra, hvarjemte genom
färgämnenas användande i blandningar med hvarandra
en mängd mellantoner kunna erhållas. Genom tillsats
af tennoxid blir glasyren ogenomskinlig. Det är
dock endast den lättsmälta glasyren till fajans och
benäkta porslin som låter färga sig i så många olika
nyanser. Till färgning af glasyren till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
