Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Potaskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ännu frisk aska, och lösningen blir der fulländad. Den
så småningom utlakade askan flyttas från det ena karet
till det andra i motsatt riktning mot vattnets eller
lösningens gång igenom kärlen och kommer sålunda undan
för undan i beröring med en svagare lösning, tills
hon slutligen kommer till det första utlutningskaret,
der det friska inströmmande vattnet utdrager de sista
spåren af askans lösliga beståndsdelar.
Utlutningen sker vanligen blott med kallt
vatten, emedan de i askan förekommande orenande
beståndsdelarna ej så lätt upplösas deri. Genom lutens
afdunstning, som sker under fortgående omröring,
erhåller man potaskan som en fast massa, brunfärgad
genom inblandningar af organiska ämnen. För att
befria henne derifrån, äfvensom från en medföljande
vattenhalt af sex till tio procent, upphettas hon till
glödning i flamugn (kalcinerad potaska). Vinsten är
från olika växter mycket olika; medan 1 000 skålpund
furuträ ej innehålla mer än 1/2, poppel omkring 3/4,
ek halftannat skålpund, innehålla växterna med örtstam
mycket mer: nässlor 25, vicker 27 1/2 ocn jordrök
ända till 79 skålpund kolsyradt kali.
Potaskans raffinering och bringande till kemisk renhet
sker uteslutande genom omkristallisering. Till och
med frånskiljandet af det kolsyrade natron, som den af
växtaska framstälda potaskan alltid innehåller, lyckas
ej på något annat sätt bättre och fullständigare,
än med tillgodogörande af de båda salternas olika
löslighet.
Men för de flesta ändamål, hvartill potaska användes,
är fullkomlig renhet ej ens nödvändig. Tvålsjudaren
nöjer sig gerna med en mindre ren och derför billigare
vara, medan deremot glasfabrikanten till särdeles
fina glassorter behöfver en mycket ren vara. Der
kemisk renhet är af stor vigt, t. ex. på apoteken och
i kemiska laboratorier, framstälde man förr saltet
genom glödning af vinsten (tvåfaldt vinsyradt kali
och vinsyrad kalk), hvarvid vinsyran förbrinner till
kolsyra, som i den förras ställe förenar sig med
kaliet. Detta ar det gamla sal tartari. Nu för tiden
har man andra metoder för framställning af ett rent
kolsyradt kalisalt.
Men icke blott från skogarna och stepperna, utan äfven
från vinbergen och hvitbetssockerfälten erhålles nu
potaska, likväl endast med det vilkor, att dessa
kulturfält genom gödning få ersättning för sin
kaliförlust, om de fortfarande skola bära frukt, ty
vinstocken så väl som sockerbetan behöfver en kalirik
jordmån. Af den förra är det vindräggen och drufskalen
sorn torkas, kalcineras och utlutas. Vid framställande
af betsocker fås en af salt mycket orenad sirap,
hvilken bringas till jäsning, hvarefter alkoholen
afdistilleras. Återstoden, som innehåller sjelfva
saltet, är en besvärlig biprodukt, som, då han ej får
utkastas i mindre vatten, nödvändigt måste förarbetas,
oaktadt han sällan, och endast der brännmaterialet är
mycket billigt, kan lemna någon liten behållning. Vid
de omständliga arbetena med afdunstning, kalcinering,
utlutning och ny afdunstning m. m. försöker man så
mycket som möjligt genom kristallisering afskilja
de främmande salterna, soda, svafvelsyradt kali och
klorkalium. Man kan äfven ställa så till, att potaskan
och sodan, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
