Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glasets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Belus var äfven Vulturnus hos de gamla glasmakarna
särskildt berömd för sin goda sand, ungefär som nu för
tiden sandlagren vid Fontainebleau och nisel-stenen
vid Aachen.
Då en temligen stor mängd koksalt ingår i den
egyptiska sodan, måste vid glassatsens smältning
mycken s. k. galla (svafvelsyradt natron och koksalt)
afskiljas, hvarför det för massans fullständiga
luttring befans nödvändigt att underkasta henne en
förnyad smältning, såsom äfven Plinius särskildt
nämner.
Namnet glas har blifvit härledt dels från det latinska
glacies, is, dels från det grekiska yhavatäw eller
ykäööGiv, glänsa. Lika sannolikt är dock att det har
en rent germanisk rot, beslägtad med glans, det tyska
glas t. Enligt Plinius och Tacitus kallade germanerna
bernstenen glseum.
Med säkerhet torde kunna antagas, att gallerna blifvit
af romarna undervisade i glastillverkningen och denna
mycket snart derefter öfverflyttad till England. Sin
väsentligaste utveckling fick dock glasfabrikationen
först der när glasmassan kunde framställas
tillräckligt billigt för att uppfylla det dagliga
lifvets allt mera växande behof, och i synnerhet
sedan man lärt känna konsten att framställa taffelglas
genom blåsning och började begagna glasskifvor till
fönsterrutor. Hade konsten hittills bevakats som en
hemlighet, måste med det fabriksmässiga bedrifvandet,
som vid en tillverkning i massa af en så likartad
vara som fönsterglaset af sig sjelft utvecklades,
alla sådana hemlighetsskrankor falla.
Visserligen funnos, såsom redan är nämdt, glasfönster
vid vår tidräknings början, väl finna vi dem i medlet
af 6:e århundradet i stor skala använda i Sofiakyrkan
i Konstantinopel, äfvensom år 674 kyrkan och klostret
i Weremouth i grefskapet Durham försågos med sädana;
men de voro så dyra och derför så sällsynta, att de
ansågos för den största lyx. Ännu 1573 lät hertigen
af Northumberland, då han lemnade Alnwick castle, sin
betjening uttaga glasfönstren, på det de ej skulle
lida för mycket af vädrets inverkan. Men småningom
utbredde sig genom venezianerna glasmakarkonsten,
och hennes alster blefvo allt billigare, så att
fönsterglaset upphörde att vara ett de rikas
privilegium. I England började tillverkningen af
fönsterglas 1557, då i London en glashytta kom
till stånd, sedan året förut en viss Hensold eller
Henselt med flera från Lothringen inkallade tyskar
i Stourbridge anlagt ett dylikt verk, det första i
England. Fönsterglaset förfärdigades som månglas. Det
ännu brukliga namnet crown- eller kronglas härleder
sig af den egendomliga kronlika gestalt, som den
uppblåsta glasmassan antager, innan hon utflyter till
skifvor, och som uppstår i det formningsstadium, då
arbetaren svängt smältan i luften och derefter medelst
hennes egen tyngd bringar henne från den aflånga till
den mera utvidgade formen. Det finare flintglaset
framstäldes först i 17:e århundradet och sannolikt
vid den tid, då redan eldning med stenkol var i bruk.
Vilkoren för en kraftig utveckling af glasindustrin
äro för England mycket gynsamma. Det oaktadt
uppsvingade sig denna industri till sin nu varande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
