- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Fjerde bandet. Råämnenas kemiska behandling /
500

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den tyska glastillverkningen - Arbetena i glashyttan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

500

GLASET OCH DESS FÖRARBETNING.

Medan skogsbristen i Frankrike ledde till
framställning af natronglas^ gaf hon i England
upphof till blyglaset. Vid glastillverkningen i
detta land måste stenkol användas i stället för ved,
medelst hvilket man dock endast erhöll sotfärgade
glas, och då man till undvikande af denna olägenhet
öfvertäckte smältdeglarna, kunde glassatsen ej mer
komma i fluss. Det gälde derför att uppsöka ett
verksamt flussmedel, och ett sådant fann man icke
allenast i blyoxiden, utan det med honom framstälda,
visserligen mjukare glaset visade äfven de redan
omnämda värdefulla egenskaperna, nämligen en hög
grad af genomskinlighet och liflig glans, som
man hvarken hade sökt eller väntat. I öfrigt har
man sedermera genom några lemningar från forntiden
kunnat öfvertyga sig om, att romarna redan före vår
tidräkning tillverkade blyglas, så att vi äfven här ha

ett nytt bevis på, huru en uppfinning ofta under
tidernas lopp går alldeles förlorad, för att sedermera
å nyo uppträda.

Nu mera har’m an genom införande af gaseldning, hvarom
vi längre fram skola tala, till och med gjort brunkol
och torf användbara för glastillverkningen. På ett
egendomligt sätt förvandlas här bränn material e n i
bränbara gaser, som genom rör ledas till glasugnen,
men samtidigt är äfven sörj dt för tillträde af
erforderlig atmosfärisk luft, och dermed har man en
ganska stark gas-lågeld utan rök och falaska, som i
hvarje ögon-

Fig. 258. Genomskärning af en glassmältugn.

blick kan genom vridning på kranar förstärkas eller
försvagas.

Arbetena i glashyttan. Då vi nu öfvergå till den
andra delen af glastillverkningen, eller glasmassans
öfverförande i de mångfaldiga former, hvartill detta
bildbara ämne är så lämpligt, vilja vi sjelfva inträda
i en glashytta, den plats, der den smälta glassatsen
och de derur framstälda föremålen på olika sätt
förarbetas. Glashyttan bildar ett stort öfverhvälfdt
rum, omkring 50-60 fot i qvadrat och ungefär 70 fot
högt, hvars golf är belagdt med tegelsten. Midten
af detta rum upptages vanligen af en hög skorsten,
vid hvars tvenne sidor smält- eller arbetsugnarna
äro anlagda och genom hvilken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:07:42 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/4/0512.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free