Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glasugnarna - Kärl och förfaringssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
teglen och upphetta dessa småningom så betydligt,
att kammaren till och med kommer i glödgning. I
detta skede omkastas förbindelsen. De varma gaserna
tillföras nu den andra ännu kalla afdelningen, som i
sin tur sättes i förbindelse med skorstenen. Deremot
inledas de bränbara gaserna, innan de antändas, i den
varma afdelningen; hettan från tegelstenarna meddelas
åt dem, hvarigenom värmeeffekten i smältrummet
blir ansenligt förhöjd, dä utom det omedelbara
förbränningsvärmet äfven den värmemängd, som teglen
afgifvit, tillkommer. Sedan dessa senare sålunda
åter afsvalnat, göres å nyo ombyte, ty under samma
tid har den andra afdelningen hunnit tillräckligt
upphettas, för att nu å sin sida kunna öfvertaga
rolen af förvärmare.
Besparingen af vanliga brännmaterial genom dessa ugnar
uppgår till 30–50 procent, och om man vidare betänker,
att man här har att göra med ett gasformigt, inga
orenligheter medförande bränsle, som omedelbart utan
någon som helst föregående torkning låter använda sig
till smältning af glasmassan och till hvars beredning
allahanda slags eljest fullkomligt värdelösa material
kunna tjena, måste man klart inse de stora fördelar
denna eldningsmetod medför och som sannolikt ganska
snart inom glastillverkningen skall undantränga alla
andra. I vårt land lär han dock ännu endast vid Eda
glasbruk vara använd.
Vi kunna här ej uppehålla oss vid en skildring af det
gripande intryck, som hvarje åskådare erfar, när han
efter en lång enslig vandring genom dystra sekelgamla
skogar inträder i någon af de stora glashyttor,
som Böhmen och Baiern ha att uppvisa och hvilka i
synnerhet i stort antal förekomma i Böhmerwald. Det
verksamma lifvet här bildar den skarpaste motsats till
den storartade naturens stillhet der ute. I midten
af hyttan står den stora smältugnen, som ständigt
matas med väl torkad ved och i sitt inre utvecklar
en hetta, som i hvitglödande tillstånd slår ut åt
arbetshålen. Framför hvarje sådan till en degel
ledande öppning står ett antal arbetare, som bistå
hvarandra och göra det med en sådan säkerhet och
snabbhet, att den i början degiga glödande smältan,
liksom med ett trollslag, gestaltar sig till ett
vackert form ad t glaskärl, hvilket för sin slutliga
fulländning endast behöfver sändas till sliparen. Huru
en dylik anläggning till det yttre ser ut och på hvad
sätt de olika arbetena äro ordnade omkring smältugnen,
derom ger oss fig. 262 en föreställning.
Men för att lära känna glastillverkningen är det ej
tillräckligt att endast ha betraktat vissa särskilda
arbeten; vi måste äfven, åtminstone i någon mån, göra
oss bekanta med de hjelpmedel och förfaringssätt,
som utgöra grundvalen för glastekniken i dess helhet.
Kärl och förfaringssätt. Först torde dock här vara
på sin plats att, om ock blott flyktigt, kasta
en blick på de kärl, i hvilka glasmassan smältes:
de s. k. glaspottorna eller glasdeglarna. De äro
visserligen endast vanliga smältdeglar af temligen
betydlig storlek, men de fordringar, som göras
på deras varaktighet, kräfva eu mycket sorgfällig
framställning. Glasdeglarna bestå af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
