Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kärl och förfaringssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
användes, vaskas vid beredningen af hvitt glas flera
gånger, för att befrias från alla orenligheter,
i synnerhet den ofta förekommande jernoxiden. Alla
material till glassatsen måste renas i samma mån
bemödandet går ut på att framställa absolut rent
glas. Ville man använda råmaterialen i det skick,
hvari de förekomma i naturen, skulle man sällan
erhålla någonting annat än sämre grönt buteljglas. En
rening så väl genom vatten, som äfven och i synnerhet
genom eld, är derför högligen af nöden. För att
utdrifva allt vatten, som vid afdunstning skulle
förorsaka en för stark afkylning af smältugnen
och en för häftig rörelse i smältmassan, upphettas
glassatsen till rödglödgning. Härvid förkolas och
förstöras de organiska inblandningar, som, oaktadt
all renhet för öfrigt, ändock alltid förekomma i de
tillsatta ämnena. Komme dessa substanser med i den
smältande glasmassan, der de ej så lätt som i öppen
eld kunna bortbrännas, skulle de fördela sig i glaset
och derigenom meddela det hvarjehanda färgskiftningar,
mest dock i gulbrunt. I många fall är det en fördel
att till och med drifva upphettningen så långt, att
glasbildningen begynner och massan dervid uppmjukas
till en deg. Denna operation kallas frittning. Den
glödande frittan bringas sedan, utan att hon får
afsvalna, klumpvis i de egentliga smältdeglarna *).
I glasmassan kunna nästan alla de ämnen
öfverföras, som förena sig med kiselsyran; dessutom
inblandas äfven andra mekaniskt, för att upphäfva
genomskinligheten och frambringa de mjölk- eller
alabasterlika glassorterna. Särskilda beståndsdelar
gifva glaset olika egenskaper, och då dessa icke
alltid äro fördelaktiga, ha många ämnen blifvit
uteslutna, eller också endast använda till särskilda
ändamål, t. ex. till framställning af konstgjorda
ädelstenar. Ty ädelstenar och många andra mineral
ha till sammansättningen en stor likhet med många
glassorter. Med de genom spektralanalysen nyligen
upptäckta metallerna har det äfven experimenterats för
undersökning af deras förhållande vid förglasning,
och i synnerhet har talliumglaset, som Lamy först
framstälde, visat sig för optiska ändamål utgöra
ett mycket värdefullt material. Det samina gäller om
didymglaset, som Werther i Königsberg infört.
Att här redogöra för alla de otaliga recept, som i
olika fabriker ligga till grund för tillverkningen
af de olika glassorterna, kan ej vara vår afsigt;
vi nöja oss med att endast anföra några, som följas
vid framställningen af de förnämsta glassorterna.
Kalikristallglas.
Eller:
Qvarts................................. 100 skalp.
Qvarts................................ 100 skalp.
potaska .............................. 50 »
potaska .............................. 60 »
arsenik (hvit arseniksyrlighet)... 0,25»
släckt kalk........................... 20 »
släckt kalk........................... 15 »
arsenik .............................. 0,5 »
165.25 U.
kalisalpeter........................... l »
181,5
*) En så långt drifven reningsoperation
undergå ej glasmaterialen i Sverige. Qvartsen an
vändes temligen ren och blir på sin höjd bokad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
