Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Färgade glas - Smältningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
infallande ljus och derför förefalla svarta. Många
kulörta glassorter, t. ex. »bunta» glasskifvor, äro
derför ej till hela sin massa färgade, emedan de i
detta fall lätt skulle bli för dunkla, utan blott
öfverfångade, d. v. s. det hvita glaset, som utgör
grundlagret, har blifvit öfverdraget med ett färgadt
glasskikt. Skall glasblåsaren framställa sådant
öfverfångsglas, har han framför sig två deglar med
smält massa, af hvilka den ena innehåller hvitt glas
och den andra glas af den Önskade färgen. Nu doppar
han pipan först i den hvita massan och sedan i den
färgade, hvaraf han tager så mycket mer metall - så
kallas degelns smältande innehåll - ju mörkare han
önskar färgen. Vid blåsningen får han nu egentligen
ett dubbelglas, i det föremålet, som han formar,
är inuti hvitt och utomkring färgadt. Men verkningen
är den samma, som om glaset vore färgadt till hela
sin massa. Glaspjesens tunnaste delar få utseende
af att vara af samma färgnyans som de tjockaste,
hvilket eljest ej skulle vara fallet, och dessutom
låter »öfverfånget» på hvilket ställe man önskar
lätt bortslipa sig, en omständighet som är af stor
betydelse för glasets utsiring, emedan derigenom
ljusa mönster på färgad grund lätt kunna frambringas.
Till skydd mot solstrålarnas bländande inverkan
förfärdigar man ögonglas af en alldeles egendomlig
beskaffenhet. De äro fullkomligt genomskinliga och
af en obestämd, men temligen mörk färg, för att ej
färga, men väl försvaga det genomgående ljuset.
Färgen (london smoke) lär erhållas derigenom, att man
tillsätter till glasmassan två olika substanser,
hvilka skulle frambringa hvar sin komplementära färg,
t. ex. kopparoxidul (rödt), jernoxidul (grönt),
i hvilkas hela verkan alltså ingen bestämd färg
blir öfvervägande.
Utom de genomskinliga glasen förekomma
äfven några varieteter, hvilka man medelst
grumlande tillsatser mer eller mindre beröfvar
deras genomskinlighet. Sådana äro i synnerhet
alabaster-, opal-, mjölk- och benglasen samt
emaljen. Alabasterglasets matta utseende åstadkommes
genom ett öfverskott af qvartspulver; opal-, mjölk-
och benglasen äro grumlade af benaska (fosforsyrad
kalk), och deras olika utseende härrör blott af olika
mängder grumlande tillsatsmedel.
De vackraste mangtärgade glasen begagnas till
framställning af konstgjorda ädelstenar, och för
att så mycket som möjligt stegra ljusbrytningen och
glansen, sammansätter man för detta ändamål särskilda
glasflusser, som bära namnet strass. Strassen är
ett kaliglas, som innehåller ganska mycket blyoxid
och en viss andel borsyra. Blyhalten är ännu större
än i flintglaset eller i glassatserna till optiska
ändamål, och i följd deraf är äfven strassens hårdhet
ej särdeles betydlig. Färgen erhåller han genom den
r-edan nämda färgade glasmassan (metallen).
Smältningen. Vid den vanliga beskickningen af
glasdeglarna införes den på det finaste pulveriserade
och med all möjlig noggranhet blandade glassatsen i flera
omgångar i deglarna, ty glasflussen intager alltid ett
betydligt mindre rum än de dertill använda ämnena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
