Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spegelbeläggningen - Silfverspeglar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tennet må bli öfver allt likformigt fuktadt
deraf. Sedermera lägger han glaslinialer på två sidor
af tennfoliet och pågjuter så mycket qvicksilfver,
att det står ungefär 2/3 linie högt. Att härvid
bordskifvan måste ligga fullkomligt vågrätt, är
tydligt. Sedan spegelskifvans baksida och ytan
af qvicksilfret blifvit fullkomligt rengjorda och
befriade från allt dam och fettfläckar, framskjutes
glasskifvan varsamt öfver och på qvicksilfret, hvars
öfverflödiga mängd hon genast undantränger, hvarpå
hon belastas med tunga vigter, som för stora speglar
kunna uppgå till många centner, och lemnas härefter
några dagar under deras inverkan. Efter denna tids
förlopp är spegeln egentligen färdig, men beläggningen
innehåller ännu qvicksilfver i öfverskott, som måste
aflägsnas. Man borttager nu för det ändamålet först
vigterna, gifver sedan medelst skrufinrättningen
bordet en liten lutning, för att det derpå ännu
qvarvarande qvicksilfret må genom de vid sidorna
anbragta rännorna afflyta. Men i spegelfoliet samlar
sig likaledes öfverflödigt qvicksilfver på den nedtill
mindre lutande delen af spegelns sida, och derför
uppreses efter några dagar spegeln allt mer och mer
på kant, tills han slutligen efter tio dagar står
alldeles lodrätt. Slutligen ställes han endast på
ett af hörnen, då det sista spåret af qvicksilfret
bortflyter. Hela operationen varar tre veckor, och
efter denna tid bör spegeln vara färdig.
Sedan vi sålunda sett, huru en spegel tillkommer,
är det lätt att inse, hvilken rol glaset spelar i den
samma. Glasets uppgift är tvåfaldig: dels tjenar det
nämligen till att utjemna amalgamet och derigenom
åstadkomma en slät metallyta, dels att kraftigt
fasthålla metallfoliet, så att det sitter qvar och
ej lossnar. Metallbeläggningen är alltså spegelns
förnämsta del; glaset är endast hennes formare,
bärare och beskyddare.
Silfverspeglar. I följd af de qvicksilfverångor,
som utveckla sig vid denna folieringsprocess, äro
arbetarna utsatta för mycket betänkliga sjukdomar,
ty qvicksilfret är ett högst giftigt ämne. Inkommet
i menniskoorganismen, yttrar det i synnerhet sin
verkan på benmassan, tandköttet, spottkörtlarna
o. s. v., der det framkallar beklagliga sjukdomar,
ofta äfven en för tidig död. Det har derför redan
länge varit en uppgift för menniskovännen att för
glasspeglar uppfinna ett annat, mera oskadligt
beläggningsämne. Sålunda har i nyare tid jemte den
urgamla beläggningsmetoden uppstått en annan, hvarvid
en kemiskt utfäld silfverhinna intager tennamalgamets
plats. Efter denna metod kunna mycket vackra speglar
åstadkommas på kort tid, hvarför äfven priset på
dem är billigare. Förfaringssättet är hufvudsakligen
följande. Glasskifvan forses först med kanter eller
nedlägges i en lämpligt formad trälåda och öfvergjutes
derefter med en ungefär tumshög silfverhaltig
vätska. Den senare består af en med kaustik ammoniak
försatt lösning af salpetersyrad silfveroxid,
uppblandad med så kallade reducerande substanser,
hvilka beredas efter mångfaldiga recept; mest användas
dertill i sprit lösta nejlik- och kumminoljor samt
druf- och mjölksocker, vinsyra m. fl. Alla dylika
substanser verka på silfversaltet sålunda, att de
beröfva den deri befintliga silfveroxiden hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
