Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glasperlor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessa fabriker förenade sig 1848 till ett bolag,
benämdt Società delle fabriche unite di canne
di vetro e smalti per conterie, hvilket har sina
filialkontor i Afrika och Asien (Tripoli, Bombay,
Kalkutta och Alexandria), ty dessa länder äro
allt jemt de förnämsta kunderna för denna artikel,
hvilken i de råa naturfolkens utstyrsel spelar sin
mest framstående rol.
Bolaget tillverkar i flera fabriker perlor af
de mest olika slag, från de vanligaste sorterna
till de finaste af emalj, såsom de ogenomskinliga
eller genomskinande färgade glassorterna kallas,
och förarbetar dertill sand från Pola, soda från
Catania, natron från Egypten och en mängd metalliska
preparat, hvaribland mönja och färgande metalloxider
äro de förnämsta. De röda nyanserna frambringas af
guld, och i hvilket omfång särskildt denna del af
tillverkningen drifves, visar en uppgift af Zanetti,
enligt hvilken en enda fabrik skall under ett år till
färgning af emaljer förbrukat öfver 10 000 dukater.
Till glasugnar användes en eldfast jordart, som hemtas
från Cerone i Friaul. Sanden deremot uppgräfves
i närheten af Venezia, der han för ej länge sedan
upptäcktes. En smältugn innehåller 2–5 glasdeglar för
de billigare perlsorterna; för de finare perlorna
deremot smältes glassatsen i deglar, som upphettas
hvar och en för sig, ett förfaringssätt, som redan
derför är nödvändigt, emedan olika emaljer smälta vid
olika temperatur. Som brännmaterial användes endast
fullkomligt torr ved.
Allt efter deglarnas storlek och glasmassans
beskaffenhet varar smältningen mer eller mindre
länge. Men vanligen är glassatsen efter 12–18 timmar
färdig till förarbetning, som tillgår ungefär
på följande sätt. Först framställas på det redan
angifna sättet antingen längre glasrör eller kompakta
glasstänger af olika kalibrar. Af detta halffabrikat
gör glasblåsaren allt möjligt, i det han vidare
förarbetar det vid lampan. På det att innehållet af en
degel, som kan uppgå till 15 centner och ännu mera,
må utan afbrott kunna förarbetas, indelas arbetarna
i lag, som omvexlande hvar sjette timme dag och natt
aflösa hvarandra, ty brännmaterialet är dyrt. Hvarje
sådant skift har sin bänkmästare eller scagnero,
2 pastoneri, dessutom äfven 4 handtlangare eller
tiratori och 1 conzaurero. Arbetet fördelas
nu på följande sätt. Först tar den ene pastoneron
med en i ena ändan upphettad jern ten ur glasdegeln,
padellan, litet glasmassa, hvars mängd han på det
sätt bestämmer, att, om han vill an fånga mycket på
en gång, han då använder en gröfre jernten och gör
en djupare indoppning, än om han vill upphemta en
mindre mängd, då en finare är tillräcklig.
Då för perlfabrikationen glasrör måste framställas, är
det nödvändigt, att den med pipan anfångade glasmassan
först något uppblåses. Den härpå följande andra
operationen är glasklumpens formande till en cylinder,
hvilket sker genom rullning på en jemn metallplatta,
brozino. Skall ett öfverfångsglas framställas,
är nu ögonblicket inne, då cylindern skall doppas i
.den andra degeln. Scagneron ger derefter föremålet
den riktiga formen. Så snart detta skett, kommer det
ännu en gång i ugnen, för att till hela sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
