Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svaflets betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att tacka för de stora aflagringar af gediget svafvel,
som industrin nu tillgodogör. Ty det gedigna svaflets
förekomst är ingalunda inskränkt blott till vulkaniska
trakter. De största och för industrin vigtigaste
aflagringar finnas i vissa flotsformationer, der
svaflet förekommer bland kalksten, gips och lerlager,
ofta beledsagadt af koksalt. Svaflet träffas der
dels i form af oregelbundna massor, stundom äfven
som utbildade kristaller, samladt i bergartens
sprickor och håligheter, dels jemnare fördeladt i
bergarten, liksom genomträngande den samma. Somliga
af dessa fyndorter, t. ex. den vid Krakov, ligga
långt från skådeplatser för valkanisk verksamhet,
och hvad den vigtigaste af dem alla, eller den
på Sicilien, beträffar, synes svaflets förekomst
i flötsformationen ej stå i något sammanhang med
vulkanens närhet. Utom dessa fyndorter finnes en mängd
andra af samma slag, t. ex. i Romagna, Kroatien,
Spanien, Tunis, Egypten, Japan, hvilka industrin
redan delvis börjat för sina ändamål tillgodogöra.
Vida allmännare än som gediget finnes svaflet
utbredt i form af kemiska föreningar med metaller,
hvilka föreningar, svafvelmetallerna, oftast utgöra
vigtiga malmer för bergshandteringen. Sådana äro
t. ex. blyglansen eller svafvelblyet, zinkblendet
eller svafvelzinken, kopparkisen, en förening af
svafvel med koppar och jern, m. fl. Den mest utbredda
af alla dessa svafvelmetaller är svafvelkisen,
en förening af svafvel och jern, hvars värde
företrädesvis ligger i dess stora svafvelhalt, som
utgör mer än hälften af mineralets vigt.
Den ojemförligt största delen af det svafvel, som
finnes på jorden, har likväl blifvit nedlagd der i
form af salter, bestående af svafvelsyra i förening med
någon s. k. lätt metalloxid. Sålunda har svafvelsyran i
förening med kalk och vatten bildat gipsen, som
synnerligt allmänt och ofta i massor af stor utbredning
förekommer aflagrad i flötsformationerna. Med baryt har
hon bildat det vigtiga mineralet tungspat. De i vatten
lättlösta salter, som svafvelsyran bildar med talkjorden,
med kaliet och natronet, ha blifvit hopade i verldshafvet
samt sådana sjöar, som sakna utlopp (saltsjöar),
tillsammans med koksalt m. fl. lättlösta salter; i mindre
mängd finnes äfven bunden svafvelsyra i allt på jorden
cirkulerande sötvatten. För att få en föreställning om
den massa svafvel, som i form af svafvelsyrade salter
finnes nedlagd på jorden, kan det vara af intresse att
beräkna blott den mängd, som verldshafvet i sådan form
håller upplöst. Om vi då antoge hafvets medeldjup till
blott 500 famnar, skulle det i hafsvattnet upplösta
svaflet utgöra 6 600 billioner centner, eller med andra
ord kunna bilda ett kompakt lager af rent svafvel, som
med 100 fots djup hade 41 000 svenska qvadratmils
utbredning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
