- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Fjerde bandet. Råämnenas kemiska behandling /
555

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svafvelsyrligheten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svafvelsyrlighetsgasen ren, i senare fallet
blandad med kolsyra och koloxid. Beqvämast låter
svafvelsyrligheten förvara och använda sig i
form af en mättad vattenlösning; vatten förmår
nämligen uppsupa omkring sin 50-faldiga volym
svafvelsyrlighetsgas. Fig. 295 visar en apparat för
beredning af sådan vattenlösning. A är kärlet, hvari
svafvelsyra på kemisk väg sönderdelas; den utvecklade
gasen ledes genom en rad förlag, som till ungefär
hälften äro fylda med vatten. Skall svafvelsyrlighet
i större mängd förvaras eller forslas, förbränner
man svafvel eller kis och leder förbränningsgaserna
öfver tunna lager af fuktig, nyss släckt kalk, som
uppsuper och kemiskt binder svafvelsyrligheten; ur
den svafvelsyrliga kalken kan hon lätt åter vid behof
frigöras medelst någon syra, t. ex. saltsyra. Använder
man soda i stället för kalk, får man svafvelsyrligt
natron, ett i vatten lättlösligt salt, som äfven utan
tillsats af syra åstadkommer de flesta af den fria
svafvelsyrlighetens verkningar.

Svafvelsyrlighetens förnämsta användning beror
på hennes blekande förmåga. Orsaken till denna
svafvelsyrlighetens verkan på flera färgade ämnen
är ännu ofullständigt utredd, men synes åtminstone
i många fall bero derpå, att svafvelsyrligheten
med färgämnet ingår en förening, som är mindre
färgad eller färglös och ofta genom vatten kan
aflägsnas. Blekningen med svafvelsyrlighet utfördes
förr alltid så, att de varor, som skulle blekas,
i fuktigt tillstånd inhängdes i slutna rum, hvari
svafvel förbrändes, och sedan tvättades, hvilken
behandling upprepades, tills föremålen blifvit
tillräckligt blekta. Nu mera blekas ämnen ofta i
svafvelsyrlighetslösning i stället för med gas. Ehuru
blekningen med svafvelsyrlighet för en del ämnen ej
är rätt varaktig, är dock detta blekningsmedel så
mycket oumbärligare, som en mängd ämnen ej fördrager
inverkan af klor, hvilket eljest är det vigtigaste
blekmedlet för industriela behof. Till dessa ämnen
höra i första rummet flera qväfvehaltiga råämnen af
animaliskt ursprung, såsom ylle, silke, fiskben,
fjäder; halm- och korgmakararbeten, badsvampar
m. m. blekas äfven med svafvelsyrlighet.

Svafvelsyrligheten verkar qväfvande på eld och
inverkar häftigt på andningsprocessen så väl hos
högre som lägre djur. Svafvel, förbrändt i en
kakelugn, qväfver derför uppkommen skorstenseld,
hvartill äfven den omständigheten bidrager, att
luften af det brinnande svaflet beröfvas mycket af
sitt syre; förbrändt i ett tillstängdt rum dödar det
väggohyra. För växtligheten är svafvelsyrligheten
skadlig, såsom man har tillfälle att se i närheten
af hyttor, der svafvelhaltiga malmer rostas och
i följd deraf stora mängder af svafvelsyrlighet
utskickas i luften. Äfven på de låga organismer,
som inleda jäsning och förruttnelse, synes
Svafvelsyrligheten verka som ett gift, ty hon
tillhör de så kallade antiseptiska ämnena, hvilka
kraftigt motverka dessa förstörelseprocesser. Denna
egenskap hos svafvelsyrligheten har funnit mycken
tillämpning. Så har man af ålder brukat svafla vinfat,
innan de begagnas, för att oskadliggöra i dem möjligen
innehållna ferment. I senare tider har svafvelsyrligt
natron blifvit användt för att hålla kött friskt
under längre resor o. s. v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:07:42 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/4/0567.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free