- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Fjerde bandet. Råämnenas kemiska behandling /
567

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillverkning af engelsk svafvelsyra - Svafvelsyrans användning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vattenångorna uppstiga i den rundade hjelmen och
afledas derifrån till ett å figuren ej synligt
kylrör, der de åter kondenseras; till venster
ser man det långa rör af platina, hvarigenom den
koncentrerade syran aftappas ur kitteln till de
stora glaskärl, damjeanner, på hvilka hon försändes
i handeln. Platinaröret ligger nedsänkt i ett kärl
med kallt vatten, på det syran skall afkylas, innan
hon kommer i glaskärlet, hvilket eljest lätt skulle
springa. Ju starkare syran blir i platinakitteln,
desto mera svafvelsyra åtföljer det ur kitteln
afdistillerande vattnet, och man kan sålunda af den
öfverdistillerande svagare syrans styrka bedöma, huru
vida den i kitteln återstående hufvudmassan af syran
blifvit tillräckligt koncentrerad. I större fabriker
arbetar man vanligen så, att syra af viss styrka
oupphörligt får afdistillera, under det koncentrerad
syra lika beständigt uttappas ur kitteln; i sådant
fall sker naturligtvis tillflödet till kitteln från
blypannorna äfven oafbrutet. Den öfverdistillerade
svagare syran bringas tillbaka i blypannorna.

Då man koncentrerar svafvelsyran, plägar
man samtidigt söka rena henne, särskildt från
svafvelsyrad salpetersyrlighet, hvaraf kammarsyran
mestadels innehåller litet i lösning. För detta
ändamål tillsättes litet svafvelsyrad ammoniak
i afdunstningspannorna; ammoniaken inverkar der
på salpetersyrligheten så, att af båda bildas
vatten och qväfgas, som bortgå. Ett särskildt skäl
att aflägsna salpetersyrligheten ligger deruti,
att platinakitteln af salpetersyrlighetshaltig
svafvelsyra något angripes. Detta dyra redskap -
en apparat för koncentrering af 30 centner syra
dagligen kostar bortåt 40 000 rdr - är utsatt för
att småningom skadas äfven af andra anledningar,
särskildt af starka temperaturvexlingar, och måste
derför omsorgsfullt behandlas. Man har under senare
tider med mer och mindre framgång sökt att i stället
för platina använda tackjern af viss beskaffenhet
och äfven i England delvis återgått till den gamla
metoden att. koncentrera svafvelsyran i glaskärl,
som några gånger å rad kunna användas och sedan
måste bortkastas; men platinan bibehåller ännu i det
hela taget försteget som material för svafvelsyrans
koncentrering.

Svafvelsyrans användning. Svafvelsyran tillhör
det antal af kemiska alster, hvilkas förnämsta
betydelse ligger deruti, att de kunna användas som
verktyg för att kemiskt bearbeta andra ämnen, och
som ett sådant verktyg är svafvelsyran kanske det
allra vigtigaste. Denna hennes användbarhet grundar
sig framför allt på hennes egenskap att vara den
under vanliga förhållanden starkaste af alla syror,
som utdrifver de öfriga ur deras föreningar, och i
allmänhet på hennes starka mättningsbegär, som gör,
att hon med en mängd så väl oorganiska som organiska
ämnen ingår föreningar af flerahanda art. Dertill
kommer en annan vigtig omständighet, nämligen hennes
billiga pris. Hon användes derför vanligen, då det
gäller att framställa andra syror i fritt tillstånd,
t. ex. då salpetersyra beredes af salpeter, saltsyra
af koksalt, flussyra af flusspat, vinsyra af vinsten
m. m. Ur benmjölet bringas fosforsyran i löslig form
af svafvelsyran och ger i detta tillstånd en ökad
fruktbarhet åt våra åkrar. På samma sätt gör hon
tjenst vid framställning af fosfor och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:07:42 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/4/0579.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free