Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fosforsyran - Framställningen af fosfor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den märkvärdiga egendomligheten, att hon med 1, 2,
3 eqvivalenter vatten förenas till tre bestämdt olika
föreningar. Den vattenhaltiga fosforsyran kan man
bereda på olika sätt: antingen genom syrsättning af
fosfor i fuktig luft, genom kokning med salpetersyra,
eller genom sönderdelning af fosforsyrad kalk
med svafvelsyra. I dessa fall erhållas mer eller
mindre utspädda lösningar, hvilka man genom
afdunstning kan göra mera koncentrerade. Vid en
viss grad af koncentrering, då vätskan blifvit
tjockflytande som sirap, afsätter hon vid
afsvalning kristaller. Drifves afdunstningen ännu
längre, inträffar, att massan vid afkylning stelnar
till ett färglöst glas. Dylik fosforsyra kallas
glasig fosforsyra. Afdunstningen måste utföras i
kärl af platina eller silfver, emedan fosforsyran,
i synnerhet i smältande tillstånd, är en mycket stark
syra, som angriper de flesta andra material.
I mineralriket förekommer ett stort antal fosforsyrade
salter, bland hvilka följande äro af större vigt.
Apatit, fosforsyrad kalk i förening med fluor- och
klorkalcium, bildar sexsidiga prismer af olika färg,
än vattenklara, än blå, gröna eller röda. Stundom
finnes detta mineral i stora massor, t. ex. i Norge
vid Kragerö och hos oss vid Grängesberget. Fosforit,
eller fosforsyrad kalk, användes, liksom det
förra mineralet, mycket till beredande af surt
superfosfat för jordbruket. Den finnes i mängd
i Estremadura i Spanien, vid Bordeaux, i Hessen
m. fl. trakter. I många fall är detta salt endast
urgamla exkrement af utdöda djurslag, såsom fallet är
med de bekanta suffolkkoproliterna samt vår svenska
i Dalarna, Vestergötland, på Öland m. fl. ställen
förekommande fosforit. Vivianit, eller fosforsyrad
jernoxidul, finnes ofta i leror i form af mörkblåa
kristaller. Andra fosforsyrade salter ur mineralriket
äro: trifyllin, som innehåller lition, grünbleierz, eller fosforsyrad blyoxid med klorbly, m. fl.
Från apatiten, som finnes temligen allmänt spridd i
bergarterna, härstammar den i åkerjorden förekommande
fosforsyrade kalken. Han upptages af växterna samt
kommer från dem in i djurkroppen. Den fosforsyrade
kalken användes i djurkroppen till benväfnaden,
som hufvudsakligen utgöres af detta ämne. I blodet,
hjernan, äggulan m. m. finnas för öfrigt äfven
fosforföreningar. Under den oupphörliga omsättning,
som eger rum under lifvet, afsöndras fosfor af
förbrukade väfnader o. d. samt föres ur kroppen
med urinen, som derför alltid innehåller lösta
fosforsyrade salter.
I benens sammansättning ingår ej endast fosforsyrad
kalk, utan äfven en organisk väfnad, eller
brosket. Skall man derför framställa fosforsyra
eller fosfor af ben, måste man först skilja dessa
organiska beståndsdelar från de oorganiska och
särskildt tillgodogöra dem. Derför finner man ofta
fosfortillverkningen förbunden med fabrikation
af lim, blodlutsalt, salmiak, o. s. v., och då för
fosforberedningen erfordras svafvelsyra, saltsyra
m. m., finner man ofta med fosfortillverkningen
förenad framställningen af soda och svafvelsyra.
Framställningen af fosfor. I följd af den ringa
fosformängd, man enligt Kunckels förfarande erhåller,
har man nu mera alldeles öfvergifvit det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
