Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jod och brom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I särdeles stor mängd förekommer han i Döda
hafvet. Brom är det enda icke metalliska element,
som vid vanlig temperatur är flytande; han har
rödbrun färg och är mycket flygtig, har en bitter
och vidrig smak äfvensom en olidlig lukt, hvilken
ock gifvit anledning till hans grekiska namn. Brom
löser sig vida lättare i vatten än jod (1:23); ännu
lösligare är han i alkohol och eter. Han färgar huden
brungul och verkar frätande. Vid afkylning till 7-8°
stelnar han till en blygrå kristallinisk massa. Man
framställer honom ur hafsvattnet genom att distillera
moderluten, hvarutur förut alla andra salter äro
utkristalliserade, med brunsten och svafvel. Processen
är likväl ej enkel, utan omfattar flera biprocesser,
hvarpå vi dock här ej vilja ingå.
Med jod och brom är kloren nära beslägtad, och alla
tre ämnena visa i sina egenskaper och föreningar en
ovanlig öfverensstämmelse. Liksom klor, ingå äfven
jod och brom förening med väte: klorväte, jodväte,
bromväte; lika så motsvaras klorsilfver af jod- och
bromsilfver, och kalium, natrium, kadmium, ammonium,
litium m. fl. förena sig ej blott med klor, utan
äfven med jod och brom.
Ofvan nämda tre kroppars föreningar ha inom
daguerrotypin värde i synnerhet som påskyndande
ämnen. Särskildt har klorbrom, klorjod, bromjod
i detta afseende stor användning. Men det är nu tid
att återgå till vårt ämne.
Fig. 325. Louis Daguerre.
Beredningen af de känsliga öfverdragen, deras
införande i cameran och uttagande derutur samt
de arbeten, som tjena att framkalla och fasthålla
bilderna, måste naturligtvis ske så, att dagsljuset ej
får tillträde. Konstnären arbetar derför helst i ett
mörkt rum, som sparsamt upplyses af en liten lampa
eller ett vaxljus; det kan dock äfven vara ljust,
så vida det är försedt med gula, gröna eller röda
fönster, emedan det gula, röda eller gröna ljuset
har nästan ingen fotografisk verkan. Silfverplåtens
öfverdragning med jod sker vanligen på följande
sätt. Han lägges först på en öppen låda, i hvilken
finnes jod i fast form; den tid, hvarunder jodgasen
får verka, afpassas på sekunden, ty han är olika,
allt efter som man vill framställa personer, landskap
m. m. Plåten, som man esomoftast undersöker, antager
efter hvarandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
