Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en senare tid hos korsfararna väckte en sådan
förskräckelse, var troligtvis af bysantinerna på
denna väg erhållen.
Hans sammansättning hölls länge hemlig, men
de maskiner, hvarmed han kastades och som äro
beskrifna af Leo VI och andra skriftställare från
samma tid, hade så nära likhet med dem kineserna och
senare araberna använde för samma ändamål, att det
knappast är möjligt att frank än na dem ett gemensamt
ursprung. Marcus Græcus, en författare som lefde i
9:e och 10:e seklen, har dessutom i sitt arbete »Liber
ignium ad comburendos hostes» lemnat en beskrifning
på beredning af bränbara ämnen, som begagnades af
grekerna och hvilkas sammansättning hänvisar på detta
gemensamma ursprung. Författaren förordar der äfven
videkolet, hvilket de nya undersökningarna visat vara
ett af de bästa, som kunna begagnas som beståndsdelar
i krutet*).
Krutet omnämnes första gången under ett af de namn
(el barud), det bibehållit, i en arabisk afhandling
i krigskonsten af en författare, som lefde i Egypten
omkring år 1249. Från Egypten utbredde sig småningom
bruket deraf till de länder, som lades under arabernas
välde, deribland den afrikanska medelhafskusten och
Spanien, der det skall ha användts vid belägringen
af Niebla i Andalusien 1257. Det omtalas äfven i ett
arabiskt poem om krigsmaskiner, hvars författare lefde
1272. Den tid, då bruket af brinnande kastkroppar
började utbreda sig i vestra Europa, är ej med full
visshet känd; Albertus Magnus och Roger Bacon lemna
dock beskrifningar derpå, som synbarligen äro utdrag
ur den ofvan nämde Marcus Græcus’ arbeten. Roger
Bacon upplyser oss tillika, att bruket af sprängämnen
bland vestra Europas nationer hindrades af religiösa
betänkligheter mera än af okunnighet om metoderna att
bereda och begagna dem. Emellertid försvunno dessa
betänkligheter småningom, och vi stå nu vid början
af den tid, då krutet begynner sin ödesdigra bana i
vår verldsdel. Äfven Froissart från medlet af 14:e år-
*) Den grekiska elden beskrifves likväl af de
flesta författare som ett flytande ämne, hvilket
tändes af sig sjelft, då det kommer i beröring med
luften. Hufvudbeståndsdelen synes ha varit nafta,
blandad med svafvel och harts. Denna blandning utsände
under tjock rök och häftig explosion lågor, som,
långt ifrån att släckas af vatten, deraf tilltogo
i häftighet, hvarför ock grekerna med rätta kallade
henne vatten- eller hafselden. Mot fienden användes
han med lika verkan till sjös som lands, i bataljer
och vid belägringar. Han kastades från vallarna
antingen i stora kittlar, eller i sten- eller
jernkulor, eller indränktes dermed hampa eller tåg,
som fästes på pilar och kastspjut. Stundom begagnade
man sig af eldskepp, hvarifrån han utslungades genom
ett i fartygets bog anbragt kopparrör, som vanligen
hade formen af ett odjursgap, hvilket tycktes utspy
lågor.
Den grekiska eldens sjelfantändlighet har
blifvit betviflad. Häremot kan dock anföras,
hvad som berättas om den nya grekiska elden,
som begagnades vid Charlestons belägring under
det senaste stora kriget i Amerika. Den nya
kemin känner i sjelfva verket många flytande
ämnen med denna förmåga. Underfosforsvaflighet och
lösningar af fosfor, eller af fosfor f och svafvel i
t. ex. kolsvafla ega de egenskaper, som tillskrifvas
den sjelfantändliga grekiska elden. Prof på grekisk
eld från Amerika, som kommit till Europa, äro af två
slag: dels ett flytande ämne, bestående helt enkelt
af rektificerad bergolja eller petroleum, dels ett
fast ämne, som, fullkomligt liknande raketsatsen,
llUdas i små jernrör, hvilka inneslutas i kastkroppar
samt tändas och kringspridas, när dessa brista
sönder. Att döma af de underrättelser, man erhållit
om dessa kastkroppar, tyckes ingenderas verkan vara
synnerligt förstörande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
