Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bomullskrutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
projektilen och öfverdrager honom med en papphylsa. Den i
fig. 351 afbildade patronen visar oss en trådkärna
med sin ena ända fäst vid kompressionskulan och
öfverdragen med en väfnad af bomullskrut. Kalibern
är så knapt tilltagen, att patronen utan tillhjelp
af laddstake, emedan bomullskrutet vid stöt lätt
exploderar, endast genom sin egen tyngd nedglider i
pipan; trådkärnans nedtill fria ända fastklämmes i
en motsvarande fördjupning i gevärets svansskruf. För
fältstyckpatroner upplindar man bomullskruttrådar på
trä- eller papprör. Trärör äro att föredraga, emedan
de bättre hålla formen. Spräng- och minsatserna bestå,
liksom gevärspatronerna, af lampveklikt flätade band,
hvilka afskäras i så långa stycken, man behöfver. Vid
en engelsk fabrik ger man bomullskrutet formen af
ett papper, liknande den för några år sedan i Danmark
och Sverige förekommande leksaken dybbölpapper.
Upplöser man bomullskrut i eter eller en blandning
af eter och alkohol, far man en klibbig vätska,
kollodium, hvilken särdeles väl egnar sig till tunna
vattentäta öfverdrag. När det stelnat, bildar det
nämligen en fullkomligt sammanhängande, genomskinlig
hinna, hvarför det användes till bestrykande af
sårnader och nyligen äfven börjat begagnas till
öfverdrag af komprimerade patroner. Som kollodiet i
följd af sin halt af explosivt ämne lätt förbrinner,
kunna dessa patroner användas sådana de äro, utan
att man behöfver befara, att de ej riktigt skola
antändas. Kollodiet har äfven, som vi sett, en stor
och måhända sin största användning i fotografin.
Visserligen är krutet det ännu mest anlitade af de
explosiva ämnena, men det åtnjuter dock ej något
monopol på sin användning, vare sig för militära
eller industriela behof, utan har tid efter annan
sett flera medtäflare uppstå. De starkt oxiderande
föreningar, som klorsyran bildar och bland hvilka
klorsyradt kali är den vanligaste, gifva en serie
mycket kraftigt verkande sprängämnen. Blandningar af
detta salt med harts eller pulveriserade galläplen
ha blifvit föreslagna och vid några tillfällen
använda, dä en hög grad af styrka och hastighet i
explosionen på en gång erfordras, t. ex. vid några
slags sprängningsarbeten. Äfven en blandning af
klorsyradt kali med gult blodlutsalt och socker,
s. k. hvitt krut, har i följd af sin ofantligt höga
grad af sprängande förmåga blifvit föreslagen att
användas vid bergsprängningar. De praktiska inkast,
som vanligtvis och med skäl gjorts mot dylika
blandningar, äro hemtade från deras farliga egenskap
att så väl under forsling som handterande särdeles
lätt explodera. Man har visserligen trott sig kunna
undvika detta genom att försända och mala hvardera
beståndsdelen för sig och verkställa blandningen
först, när ämnet skall användas. Härvid händer dock
lätt, att, om ej tillräcklig försigtighet iakttages,
antingen olycka sker, eller ock en illa blandad och
följaktligen sämre vara erhålles.
Blandningar af svafvel med klorsyradt kali ha
äfven i mindre skala varit använda; de äro dock
ännu mera än de förra känsliga för friktion och
farliga att handtera. En dylik blandning har på den
senare tiden fått en särskild märkvärdighet. Man
blandade beståndsdelarna med vatten till en deg,
hvaraf formades små kakor, som derpå torkades och
inpassades i bly hylsor samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
