Uppfinningarnas bok / Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi / 58 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvitbetan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom ett mycket noggrant urval af fröplantorna och
mycket sorgfällig kultur har man dock kommit derhän,
att en mängd afarter frambragts, som utmärka sig
genom ökad sockerhalt och mindre mängd af främmande
beståndsdelar. Af den egentliga sockerbetan har man
följande mera utmärkta afarter: den schlesiska
betan, quedlinburgbetan, den franska ellerbelgiska betan, den
sibiriska betan och imperialbetan, af
hvilka den sist nämda skall vara den sockerrikaste.

Betans sockerhalt är i hög grad vexlande och beror
icke blott på af arten, utan äfven på jordmån,
skötsel och framför allt på väderleksförhållandena
under hennes utvecklingstid. För att en beta skall
med fördel kunna användas till sockerfabrikation,
måste hon innehålla minst 9–10 procent socker. Denna
halt visar i allmänhet den franska betan. I Tyskland
måste sockerfabrikanten ställa högre fordringar på
sockerrikedomen hos sitt råämne, enär den skatt,
som der hvilar på tillverkaren, fordrar, att han
skall utbringa minst 8 1/3 % socker ur de betor,
han använder, hvilket ej skulle vara möjligt, om
sockerhalten endast utgjorde 10 %. I medeltal håller
också den tyska betan 13 % socker, hvaraf ungefär 9 %
tillgodogöras, medan i de franska fabrikerna föga mer
än 5 % utbringas såsom socker i fast form af de 10 %,
som råämnet innehåller.


Fig. 25. Sockerbetan.

Betan innehåller ungefär 5 % fiberbeståndsdelar
och 95 % saft; de förra bestå af cellulosa och ett
egendomligt ämne, pektin, som sammankittar
de särskilda cellerna med hvarandra. Bland
saftbeståndsdelarna intager sockret främsta rummet;
dess mängd är, såsom vi redan sagt, vexlande från några
få procent ända till 18 eller 19. Såsom medelvärde för
den egentliga sockerbetan torde 10 till 12 % kunna
anses. Jemte sockret finnas i saften ägghvitartade
ämnen, indifferenta organiska substanser samt salter,
så att sockerbetans procentiska sammansättning kan
uttryckas ungefärligen med följande tal:

        cellulosa och pektin ...................... 4 till 5 procent,
        socker..................................... 10 till 12 »
        ägghvita och andra organiska ämnen ........ 3 »
        salter .................................... l »
        vatten .................................... 82 till 79 »

Det behöfver knapt anmärkas, att dessa tal endast
angifva det allmänna förhållandet mellan de ingående
beståndsdelarna, enär, såsom redan är antydt, betornas
sammansättning väsentligt vexlar efter sjelfva deras
art, efter odlingssättet o. s. v. I förbigående må
nämnas, att de mycket storväxta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>