Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en mufti från Aden, vid namn Gemaleddin, som sett
den svarta drycken begagnas hos perserna, infört
honom i sitt hemland, hvarifrån bruket hastigt
utbredt sig öfver Arabien och Egypten. Dryckens
införande i Arabien skall enligt sjeik Abd Alkades
Ebn Muhamed (1566) egt rum inemot början af 15:e
århundradet. Redan 1511 var kaffedrickandet i
Mekka allmänt, och der hade det äfven att bestå
sitt första martyrskap. En ny ståthållare, Sjair
beg, fann den nya seden betänklig; honom syntes
förtärandet af kaffe, såsom en allt för upplifvande
dryck, stå i strid med koranens lärosatser, och han
nedsatte derför en särskild domstol, som skulle döma
öfver dess tillåtlighet. I domstolen presiderade
två grundlärda arabiska läkare, bröderna Hakimani,
och dessa skola, enligt det då gängse konstspråket,
förklarat kaffet »kallt och tort» och följaktligen
fördömligt. Kaffet blef formligen bannlyst, och
det förklarades högtidligt, »att alla kaffedrickare
skulle på domens dag uppträda med ansigten svartare än
den kaffepanna, hvarur de hemtat giftet». De bedjande
dervisjernas och öfriga icke bedjande muselmaners
kaffesällskap upplöstes, kaffehusen tillreglades,
köpmännens förråd öfverlemnades åt lågorna, och
en hvar, som öfverbevisades om kaffedrickande i
smyg, hotades med bastonad och en ridt genom staden
baklänges på en åsna. Denna stränga lag understäldes
sultanen Kansu Alguri i Kairo, men han vägrade sin
stadfästelse, emedan så väl han som hela Kairo då
redan voro passionerade kaffedrickare.
Redan 1530 var den nya drycken i sjelfva
Konstantinopel allmänt i bruk inom familjerna, och
1554 inrättade derstädes två företagsamma personer
från Haleb och Damaskus med all möjlig orientalisk
beqvämlighet de första offentliga kaffehus (kava,
kanes). Dessa erhöllo nu i folkets mun benämningen
»kunskapens skolor», men emedan der allt för starkt
politiserades, blefvo de under sultan Murad II en
tid stängda.
Redan 1573 fann den augsburgske läkaren Leonhardt
Rauwolf kaffehus i Haleb. 1580 såg läkaren och
botanikern Prospero Alpini från Padova en fruktbärande
kaffebuske i en trädgård i Kairo. Han kallar det
caova och dess frukt bon, och 1592 ger han Europas
lärda verld den första botaniska beskrifningen
och afbildningen af denna buske. Pietro della
Valle meddelar 1615 från Konstantinopel utförliga
underrättelser om den nya drycken kahue eller
kave och beskrifver honom såsom svart till färgen,
svalkande om sommarn och värmande om vintern. Ar
1632 funnos redan i Kairo mer än 1 000 offentliga
kaffehus. 1645 infördes kaffedrickningen i Italien;
1652 inrättade Pasqua, en grek, det första kaffehuset
i London, hvilket påstås vara det samma, som ännu
finnes der under namnet Virginia coffeehouse. 1658
lät i Frankrike Thevenot för första gången bjuda
omkring kaffe efter middagen. Det första kaffehuset i
Marseille uppstod 1671 och 1672 genom en armenier det
första i Paris. Kaffet kostade då 85 rdr skålpundet,
men koppen endast 8 öre, hvarför drycken sannolikt
ej torde varit mycket stark. Äfven i England
inträdde nu en tid af anfaktning för den asiatiska
drycken. 1674 ingåfvo husmödrarna i London en petition
mot kaffet, och 1675 lät Karl II stänga kaffehusen
såsom revolutionära, anstalter. Engelska hånvisor
från den tiden kalla kaffet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
