Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bladens afplockning och vidare behandling - Tebladets kemiska sammansättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skiljemynt. I Kina och Japan drickes teet vanligen
nästan utan någon vidare tillblandning. Det vanliga
bruket är, att en liten nypa blad kastas i tekoppen,
derpå slås varmt vatten, och den sålunda beredda
drycken förtäres, då han tillräckligt svalnat. På
många kinesiska tekoppar finner man den berömda dikten
af kejsar Kien-Long, der denne ger anvisning om bästa
sättet att bereda och dricka te med följande ord:
»Sätt öfver en måttlig eld ett trefotadt kärl, hvars
färg och form antyda, att det länge varit i bruk;
fyll detta kärl med vatten af smält snö; låt detta
vatten uppvärmas till den grad, vid hvilken fisken
blir hvit och kräftan röd; häll detta vatten i en kopp
på fina blad af en utvald tesort; låt det stå något,
tills de första ångorna, som bilda en tjock imma,
småningom minskas och endast sväfva som ett lätt
töcken på ytan; drick sedan långsamt denna kostliga
dryck, och du skall kraftigt kunna bekämpa de fem
sorger, som vanligen oroa vår själ. Den ljufva ro,
som en sålunda beredd dryck skänker, kan man smaka
och känna, men ej beskrifva.»
Tebladets kemiska sammansättning erbjuder ganska
mycken likhet med kaffebönans. Äfven hos det förra
bildas vid röstning och torkning en flygtig olja,
som företrädesvis ger det den angenäma lukten och
smaken. Alkaloiden, teinet, finnes i teet i
större mängd än i de rostade kaffebönorna, ty medan
äfven i orostade bönor kaffeinet blott utgör 1,5
procent, stiger dess halt deremot i teet till dubbla
beloppet. Man kan af fint pulveriserade teblad på ett
högst enkelt sätt framställa denna alkaloid derigenom,
att man lägger några blad i ett urglas, som hvilar på
en het plåt, och deröfver stjelper en pappersstrut
af passande storlek; teinet skall då af hettan
för-flygtigas och afsätta sig inuti struten som små
färglösa kristaller. Garfsyran {tanninet) i tebladen,
som förekommer i mängder af 13 till 18 procent,
skiljer sig till sina egenskaper från kaffets deruti,
att hon svärtar jernsaltlösningar. Hennes närvaro i
teet har samma inflytande på en mjölktillsats som
i kaffet: hon ingår nämligen med mjölken olösliga
läderartade föreningar.
Af tebladens öfriga beståndsdelar, t. ex. det
qväfverika gluten, upplöses helt obetydligt af enbart
vatten; de kunna alltså knapt få namn af egentliga
näringsämnen. I öfrigt visa de till sin sammansättning
en stor öfverensstämmelse med kaffebönornas. Jemför
man den sammansättning, som de i handeln förekommande
tesorterna öfver hufvud ega, med det orostade kaffets,
gestalta sig procentförhållandena sålunda:
Te. Kaffe.
vatten 5 % 12
socker och gummi 20 17
gluten eller växtfibrin (s. k. proteinämne) 24 11
tern (kaffein) 2 - 2,5 1 - 1,5
garfsyra 15 5
feta och eteriska oljor 4 13
växttråd 24,5 33,75
<t<b>aska 5,5 6,75
––––––––––-
100. 100.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
