Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jäsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sexton år; dessförinnan utvecklar han endast blad,
hvilka ordna sig i rosett. Då den jättestora stängeln,
bärande talrika, gulgröna blommor på sina sidogrenar,
lik en kandelaber höjer sig ur bladrosetten och
låter ett ordentligt regn af honung neddroppa ur de
öppnade blomkalkarna, afskäres han, och hans inre
del utgräfves, så att endast det yttre är qvar och
bildar en naturlig, skålformig fördjupning, hvilken
så hastigt fylles af saft, att hon måste tömmas
flera gånger dagligen. Saften uppsuges af arbetarna
med häfvertformiga rör i skinnsäckar samt tömmes på
stora kärl, der hon lemnas att jäsa. För främlingar
har pulque en vämjelig smak, men sedan man vant
sig dervid, skall man föredraga henne framför andra
drycker. Tatarerna på Krim, araberna, abessinerna och
andra folk tillreda en berusande dryck af hirs. Af
samma sädesslag tillredes i Himalaja murva, liksom
i Ryssland qvass af krossad råg.
Samtliga dessa olika drycker, till hvilka vi
kunde lägga ännu flera andra, ha alla genomgått
jäsning. Stärkelsen har öfvergått till socker, så
vida ej detta redan förut fans i ämnet, samt sockret
i kolsyra och alkohol. Kolsyrans bildande bevisas så
väl af fradgandet under jäsningen som äfven af den
färdiga dryckens kittlande smak. Om jäsningen får
ega rum i tillslutna kärl, såsom vid beredning af
champanj, så att kolsyran ej kan bortgå, samlas denna
gas i vätskan, ända tills kärlet öppnas. Champanjens
fradgande beror endast deraf, att den vid jäsningen
bildade kolsyran bortgår.
De ämnen, hvilka man tillsätter många sprithaltiga
drycker vid deras jäsning, t. ex. vid beredning af
öl, meddela dem en särskild smak, men utöfva ej på
jäsningens förlopp annat inflytande, än att de göra
det mera långsamt. Detta är fallet med humle, som
tillsättes vid ölbrygd. Deremot är att märka, att i
många fall alkoholjäsning af sockerhaltiga vätskor
ej får fortsättas, tills sockret blifvit fullkomligt
förstördt, dels för att vätskan må erhålla söt smak,
dels äfven för att hindra, att vid efterjäsning
drycken allt för hastigt surnar genom alkoholens
förvandling till ättiksyra. Så länge nämligen socker
finnes tillstädes, kommer spritjäsning företrädesvis
att inträda.
I praktiken indelar man de jästa dryckerna i vin,
öl och bränvin. Dessa klasser ha visserligen olika
egenskaper, men de härröra af inblandade ämnen, hvilka
i öl utgöras af socker, dextrin och narkotiska ämnen
ur humle, i vin af vinsyra eller drufsyra, socker
samt välluktande eterarter, som dels förekomma
i växtsaften, dels bildas vid jäsningen. Bränvin
innehåller som hufvudbeståndsdel ren alkohol, hvilken
först särskildt framställes; ofta uppblandas det med
socker, flygtiga oljor, kryddor, bittra ämnen m. m.
Sprithaltiga drycker kunna beredas af alla söta
frukter samt sockerhaltiga växtsafter och förekomma
under olika namn i olika länder. England har
sitt gooseberry wine, i hvars beredande af krusbär
prestfrun i Goldsmiths Vicar of Wakefield ådagalade
en så utomordentlig skicklighet. Normandie utmärker
sig i tillverkningen och Nordamerika i förtärandet
af cider, denna dryck, som man i Frankfurt am Main
föredrager framför alla andra och hvaraf hvarje person
årligen förtär i medeltal 15 kannor. Döttrarna till
Nordamerikas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
