Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vinrankan - Artförändringar af vinrankan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ligger Rochusberget, märkvärdigt derför, att alla
dess sluttningar äro planterade med vin. På sydsidan
växer det berömda scharlachberger, och här böjer man
rankan i bågar; men på nordsidan gifva bågrankorna
inga goda drufvor mer, hvarför man der är nödsakad
att göra sig till godo det utstrålande jordvärmet.
Artförändringar af vinrankan. Klimatiska olikheter
ha frambragt ett stort antal artförändringar af
rankan. Alla våra kulturväxter äro ju alster af
sin omgifning; klimat, jordmån och menniskans
tuktande verktyg äro de faktorer, som utbilda och
ombilda växternas naturliga egendomligheter och
slutligen göra dessa förändringar ärftliga. Så
uppstå afarter, som under gynsamma omständigheter
blifva beständiga. Men försätter man den sålunda
uppdragna af arten under nya förhållanden,
uppstår lätt en ny förändring i egenskaper, och
växten urartar. För denna i allmänhet giltiga
erfarenhetssats ega vi bland ranksorterna ganska
slående bevis. Riesslingen t. ex., perlan bland alla
drufvor, är, med några obetydliga undantag, den enda
drufva, som under gynsamma omständigheter lemnar ett
bouquetrikt vin. Viner från Johannisberg, Markobrunn,
Rüdesheim, Rauhenthal, Scharlachberg m. fl. äro
riesslingviner och ega Rheingaubouqueten. De vid
Mosel i mängd odlade riesslingsrankorna lemna
ett vin, hvars bouquet, ehuru ej mindre fin, är
väsentligt olik rheinvinernas. Det samma är äfven
förhållandet med den i Baden odlade riesslingsrankan,
den s. k. klingelberger. Man har gjort försök att
odla den rheinska riesslingen i Wiens omgifningar
samt låta henne skötas af rheinska vingårdsarbetare,
men erhöll deraf ett vin, som ej hade ett spår af
de rheinska vinernas bouquet. Till detta exempel
på rankans urartande kunna vi lägga ett annat
med alldeles motsatt utgång. Vid Bodensjön samt i
närgränsande delar af Schweiz finnes en blå drufva,
blå sylvaner, utmärkt genom sin rankas yppiga
växt, ljusgröna och saftiga blad, hvilka endast
äro obetydligt flikiga. Planteras denna afart på
torra och magra trakter, der hon saknar den genom
sjöns afdunstning fuktiga luften, förändrar hon strax
karakter. Rankans och drufvans utseende visar nämligen
genast den största likhet med den under namnet svart
burgunder bekanta drufvan och benämnes äfven så;
endast bladet förblir mindre flikigt än den verkliga
svarta burgunderns, sådan hon förekommer vid Rhein
(Asmannshausen, Ober-Ingelheim), i Böhmen (Melnik),
Sachsen m. fl. ställen. Den senare håller sig på
alla ställen fullkomligt oberörd af de ortliga
förhållandena och derför äfven fullkomligt lik
moderrankan i Bourgogne, dit hon skall ha blifvit
förd af Karl den store.
Det är nära nog en omöjlighet att lära känna alla de
olika af arterna, af vinrankan. Den franske kemisten
Chaptal, som mycket syselsatt sig med vinstudier,
begagnade sin ställning som minister för att
insamla och jemföra Frankrikes olika drufsorter. De
planterades i Luxembourgpalatsets trädgård, och deras
antal uppgick då till mer än 1 400. Nu, då vinodlingen
gjort så stora framsteg, skulle detta antal säkerligen
kunna betydligt ökas.
Vid valet af en drufsort till en vinodling kan man
låta bestämma sig af olika synpunkter. Utom jordens
beskaffenhet är äfven rankans egendomlighet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
