Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Framställningen af stearinsyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
feta syrorna smälta, samt genom röret R med en
ångpanna, som ej synes på vår teckning; vi se endast
rummen N och M, i hvilka den genom P ledda ångan
upphettas medelst eldstaden H. På andra sidan ledas
genom röret E de distillerande råämnena först till
en kondensator G och derifrån genom röret F till
kylröret K. Dessutom finnes i pannans botten ett rör,
försedt med kranen Y, genom hvilket de icke flygtiga,
efter distilleringen i retorten qvarstannande ämnena,
s. k. talgbeck, kunna aftappas. För iakttagande af
värmeförhållandena i pannan finnes en termometer
T. Då syrorna blifvit upphettade i pannan till
250°, insläppes genom R en ström till 260 eller
300° upphettad ånga, hvilken tager med sig de feta
syrorna. I G förtätas en mängd främmande ämnen och
sönderdelningsalster, hvilka genom afloppsröret L
kunna aflägsnas. De öfriga flygtiga ämnena kondenseras
först i kylröret, och man erhåller slutligen i
förlaget en blandning af feta syror och vatten, hvilka
vätskor skiljas i två lager. Det öfre af dessa utgöres
af de feta syrorna, hvilka, om distilleringen blifvit
ledd med behörig omsorg, utgöra en vattenklar vätska,
som efter stelning bringas till pressarna. Man kan
på detta sätt af ett godt råämne erhålla omkring
57 procent fasta feta syror, 29 procent oljsyra
samt 2 till 3 procent glycerin. Emellertid fordrar
distilleringen en omsorgsfull tillsyn samt aktgifvande
på värmegraden; operationen är dessutom dyr, och
man har derför försökt göra sig oberoende af den
samma. Detta har till en viss grad lyckats de Milly,
som fann, att de vid svafvelsyrebehandlingen uppkomna
svarta alstren kunde aflägsnas genom pressning, då de
bortgingo tillsammans med oljsyran, samt att man på
detta sätt kunde erhålla en stearinsyra tillräckligt
ren för att kunna användas till ljusstöpning. Dock
måste elainsyran underkastas distillering. Ett
annat förfarande att utan distillering rena de genom
acidifiering erhållna råa syrorna användes i en fabrik
i Kjöbenhavn med stor fördel. Egaren af fabriken,
etatsrådet Bock, upptäckte, att, om de råa syrorna
behandlas med oxiderande medel, såsom surt kromsyradt
kali eller öfvermangansyradt kali, syrsattes en del
af de färgade ämnena, medan de öfriga baka ihop sig
till flockor, som lätt sjunka till bottnen och lemna
den Öfre delen af syrorna fullkomligt ren. I fråga
om varans renhet lemnar denna metod intet öfrigt
att önska.
Den apparat, man begagnar för att af palmolja bereda
stearin, grundar sig derpå, att en saponifikation
af fettet inträder, om man blott upphettar det med
vatten vid en tillräckligt hög värmegrad. Palmoljan,
eller äfven andra fettslag, utröres i smält tillstånd
med kokande vatten, så att en emulsionsartad massa
uppstår. Hon bringas nu i ett slutet kärl, der hon
kan upphettas till 320°. Dessa kärl ha en mångfaldigt
olika inrättning. An ha de formen af Papins gryta,
än af slingrande rör o. s. v. Alltid måste kärlens
väggar kunna uthärda ett högst betydande tryck, en
omständighet, som gör fabrikationen förenad med faror
och kostnader. Derför har också detta förfaringssätt,
som blifvit utbildadt företrädesvis af Tilghman och
Melsen, ej funnit någon allmännare spridning, oaktadt
de enkla grunder, hvarpå det hvilar. Såsom man nyligen
funnit, kan man för öfrigt med tillhjelp af den i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
