Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Parfymtillverkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jülichsplatz i den »heliga» staden Köln och studera
de uthängda skyltarna. Alla verldens »Farinor» synas
här församlade, och alla tillverka de eau-de-cologne
vid, nära, midt emot o. s. v. Jülichsplatz.
Grundämnet i alla »bouquets» eller »eaux», såsom
fransmännen kalla detta slags parfymer, är alkohol,
hvilken användes både som lösningsmedel för de
eteriska oljorna och för sin karakteristiska lukt. Det
är härvid ej likgiltigt, om man använder vinsprit
eller sprit af korn, potatis eller betor. För många
vällukter passar den ena sorten bättre än den andra,
och medan man bereder den bästa eau-de-cologne med ren
vinsprit, få mysk-, ambra-, zibet-, viol-, tuberos-
och jasminparfymer den bästa vällukten i en lösning
af sädes- eller betsprit.
Spriten uppfriskar parfymen och gör hans doft
starkare. För att gifva preparatet dess högsta
fulländning är ej nog att helt enkelt upplösa
luktämnet i spriten; man måste äfven laga så, att de
olika luktämnena så mycket som möjligt blandas. Som
detta i många fall endast kan ske genom en långsam
lagring af blandningarna, ha andra förfaringssätt
visat sig ändamålsenliga. Dessa betraktas vanligen som
fabrikshemligheter, och tillsatsernas ordningsföljd är
dervid af stor betydelse. Den finaste eau-de-cologne
framställes t. ex. på det sätt, att spriten
först blandas med citronoljan, blandningen derpå
distilleras, och distillatet sedan försättes med de
öfriga ämnena, såsom rosmarinolja, neroliolja o. s. v.
Ville vi derför redogöra för en sådan parfyms
sammansättning, skulle vi kanske kunna angifva en
fullkomligt riktig procentmängd af hvarje beståndsdel,
men varan ändock, om blandningen ej försigginge
riktigt, ej få den önskade godheten. Det vill synas,
som den inbördes lagringen af de minsta smådelarna
i hvart och ett af de på nytt tillkomna luktämnena
härvid spelade en stor rol; men detta är ett kapitel
ur atomteorin, som vetenskapen ännu ej förmått på
ett tillfredsställande sätt belysa.
Att här orda om sättet för beredningen af pomador,
parfymerade oljor m. m. kan af oss ej rimligtvis
begäras, då vår mening ej är att lemna en receptbok
och då fettpreparaten så väl som de redan i forntiden
som salvor bekanta hårmedlen för öfrigt ej kunna taga
vårt intresse i anspråk.
Större skäl vore då att skänka någon uppmärksamhet åt
de ur djurriket härstammande luktämnena, bäfvergäll,
mysk, ambra, zibet o. s. v. Men då dessa endast genom
sin användning ha betydelse för oss utan att erbjuda
några andra synpunkter än dem, hvarmed de eteriska
oljorna redan gjort oss bekanta, lemna vi ämnet med
det nu anförda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
