Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paraffin, solarolja m. m. - Tjära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egenskaper, hvilket beror af kolatomernas och
väteatomernas inbördes ställning i molekylerna,
d. v. s. af isomerin.
Det är ej vår afsigt att afhandla alla de ämnen,
hvilka vid torr distillering af organiska kroppar
bildas; en sådan uppgift skulle tvinga oss till
betraktelser, som ej falla inom gränserna för detta
arbete; men vi skola dock egna någon uppmärksamhet
åt de fasta och flytande kolväten, som ega en större
betydelse för belysningen.
Fotogen, solarolja, briljantolja, naftalin, paraffin,
till och med petroleum eller bergolja och asfalt
höra hit, ehuru de senare råämnenas bildningssätt
vid första påseende synes ega föga gemensamt med
torr distillering. Dock synes det så endast vid ett
ytligt betraktande, ty i sjelfva verket ha bergolja
o. d. uppstått genom en långsam sönderdelning
utan luftens tillträde i slutna rum. Förloppet vid
deras bildningssätt är nära det samma som vid en
torr distillering; den långa tid, som erfordrats
för deras bildning, motsvarar den höga värmegraden
under distilleringen.
Stenkol gifva, när de upphettas i slutna kärl, en
helt annan afkastning af flytande och gasformiga
kolväten, om de distilleras vid låg eller hög
värmegrad. Stegras ej upphettningen öfver svag
rödglödgning, erhålles en större mängd alster, som
kunna förtätas, eller med andra ord man erhåller
en större mängd tjära. Vid starkare upphettning
sönderdelas dessa alster och gifva gasformiga kolväten
samt fast kol. Den värmegrad, som användes vid
beredande af lysgas, ligger ungefär midt emellan de
begge ytterligheterna. Här är ej erhållande af tjära,
utan af gaser hufvuduppgiften för tillverkningen. Helt
annat är förhållandet vid distillering af sådana
kolsorter, som ej passa till råämne vid gasverken
och i följd af dryga fraktkostnader måste på platsen,
der de brytas, förarbetas till värdefulla alster. I
dylika fall kan vinnandet af tjära eller alster derur
vara en hufvudsak.
I Tyskland finnas på många ställen betydliga
tillgångar af brunkol, hvilka såsom bränsle endast
ega ett ringa värde och i följd af dyr frakt ingalunda
kunna täfla med stenkol. Man har försökt tillgodogöra
dem genom att distillera dem samt ur dervid erhållen
tjära bereda värdefulla lysämnen. Likaledes kan man
genom distillering af torf erhålla tjära, som i riklig
mängd innehåller paraffin och lysoljor. Emellertid är
vinsten af torfdistilleringen i hög grad beroende
af råämnets beskaffenhet och temligen ringa. Vissa
torfsorter gifva vid distillering rikliga mängder
ammoniak, och måhända kunde i vårt land en lönande
industri grundas på tillgodogörandet af våra nära nog
outtömliga torfförråd till beredande af paraffin,
lysoljor och ammoniak. Äfven i vår alunskiffer ega
vi betydande tillgångar på lysämnen, af hvilka man
ännu ej begagnat sig.
Tjära. De flytande ämnen, hvilka vid torrdistillering af
organiska kroppar uppstå tillika med gas, äro af ganska
olikartad beskaffenhet allt efter de olika råämnen,
hvarutur han erhållits. Dessutom kunna äfven olikheter
uppstå i följd af de olika sätt, hvarpå tjäran erhållits,
olika värmegrad under distilleringen o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
